Kunskapsbank

Läs populärt om SLU:s forskning och miljöanalys! Kunskapsbanken innehåller också allmän kunskap i SLU-anknutna frågor.

Välj ett ämne. Rensa för att återgå till huvudlistan.

Endotoxinemi ger utdraget inflammationssvar hos häst Endotoxinemi är en vanlig och allvarlig komplikation vid bland annat kolik och kraftig luftvägsinfektion hos häst. Gifter från bakterier passerar ut i blodet och hästarnas immunsvar reagerar med en mycket kraftig inflammation som kan störa en rad viktiga kroppsfunktioner. För att förbättra bedömning av provsvar och behandling av hästar med endotoxinemi har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet studerat sjukdomsförloppet i detalj.
Kryptosporidier är vanligt hos svenska grisar Kryptosporidier är encelliga parasiter som kan smitta alla ryggradsdjur och som framförallt orsakar diarré. Grisar utvecklar oftast inga sjukdomssymptom när de smittas, men infektion kan leda till försämrad tillväxt och symtomen kan förvärras om grisarna samtidigt är infekterade av till exempel ett virus. Kryptosporidier hos gris är också av intresse eftersom grisarna kan bära arten Cryptosporidium parvum som orsakar sjukdom hos människa.
Specialiserad avel delar svenska varmblodsrasen Den svenska varmblodiga ridhästen (SWB) härstammar från mångsidiga kavallerihästar. Idag har de flesta SWB-uppfödare specialiserat sin avel antingen mot hoppning eller dressyr. För att ta fram information som kan användas som hjälpmedel i det framtida avelsarbetet har forskare vid från Sveriges lantbruksuniversitet undersökt hur den specialiserade aveln har påverkat SWB-hästar genetiskt.
Kycklinguppfödares åtgärder begränsar Campylobacter Campylobacter är bakterier som kan orsaka allvarlig diarré, magsmärtor, feber och kräkningar hos människa. Bakterierna finns hos livsmedelsproducerande djur och framförallt kycklingkött är en vanlig källa till smitta. För att ringa in effektiva åtgärder som förhindrar att kycklingar drabbas har en djupanalys gjorts hos fyra svenska kycklingproducenter som levererat kycklingar med Campylobacter under en längre period.
Automatisk klassificering av hästens olika gångarter Människan har fascinerats över hästens fantastiska rörelsemönster och olika gångarter genom tiderna. Att klassificera olika gångarter görs traditionellt genom en visuell bedömning men rörelsens höga hastighet och människans begränsade synsinne gör bedömningen svår. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet har därför initierat en studie tillsammans med ett internationellt forskarteam från olika discipliner för att ta fram objektiva metoder för automatisk klassificering av hästens gångarter.
Så pratar veterinären i rådgivning En studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att veterinärer vid rådgivning till mjölkgårdar främst gav information, ställde frågor och argumenterade för att övertyga djurägaren att göra det veterinären ansåg vara bäst. Tidigare forskning visar att en sådan samtalsstil kan minska djurägarnas vilja att följa råden.
Biomarkören catestatin hos hundar med hjärtsjukdom Myxomatös klaffsjukdom är den vanligaste hjärtsjukdomen hos hundar. Sjukdomen innebär att klaffen mellan vänster förmak och kammare förändras och börjar läcka, vilket med tiden leder till hjärtförstoring och risk för utveckling av hjärtsvikt. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt om det finns ett samband mellan blodkoncentrationen av biomarkören catestatin och myxomatös klaffsjukdom hos hund, eftersom det sedan tidigare är känt att koncentrationen av biomarkören ökar vid...
Mastcellernas roll vid atopisk dermatit Atopisk dermatit är en allergisk hudsjukdom som drabbar människor och hundar. Immunförsvaret reagerar mot ämnen i den omgivande miljön, och hudförändringar som ger klåda utvecklas. Besvären är oftast livslånga och kan ha kraftig inverkan på livskvaliteten hos den drabbade. Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet har i den aktuella studien undersökt hur allergidrivande mastceller påverkar sjukdomsgrad hos olika individer med atopisk dermatit.
Samspelet mellan älg och röd tallstekel har betydelse för skogsbruket Hur påverkas skadeinsekten röd tallstekel när de äter på älgbetade tallar? Kan älgbete påverka sannolikheten för tallstekelutbrott? Och hur påverkas tallen av kombinerat bete från älg och tallstekel? Det är några av de frågor som Michelle Nordkvist har försökt besvara i sin avhandling ”Interactions between ungulates and forest insects”. Helt klart är att älgbetet påverkar röd tallstekel och att det är viktigt för skogsbruket att studera samspelet mellan olika växtätare.
Bättre jordbruk med fler ogräs? Vi har länge krigat mot ogräsen med hjälp av kemiska bekämpningsmedel och mekanisk bearbetning. Men vissa ogräs är otroligt bra på att anpassa sig till våra försök att få bort dem. Kanske skulle vi istället kunna ta hjälp av rätt slags ogräs för att stoppa de problematiska arterna från att breda ut sig. Fler ogräs skulle också vara bra för biologisk mångfald. I en vetenskaplig artikel argumenterar fem forskare, bland annat Alexander Menegat på SLU, för ett nytt förhållningssätt till ogräs som...
SLU svarar på frågor om granbarkborre Torrt och varmt väder har gynnat granbarkborrarna och denna lilla insekt har därför varit i fokus de senaste åren. SLU har under lång tid samarbetat med myndigheter och markägare för att försöka hitta effektiva sätt att hantera granbarkborren. Här hittar du svar på några vanliga frågor om granbarkborrar och kontaktpersoner på SLU.
Leksaker minskar bråk mellan kultingar I samband med avvänjning vid 4–5 veckors ålder kan griskultingar börja bita varandra, massera buken och andra onormala beteenden. Detta kan leda till stress och skador. För att minska detta provade vi att hänga in leksaker (rep, boll, däck) till kultingar före och efter avvänjning. I boxarna fanns även hackad halm.
Kompoststall för mjölkkor främjar hennes välfärd Vilket system man har för inhysning av sina mjölkkor påverkar deras välfärd och produktionsförmåga. Att erbjuda mer utrymme per djur, mjukt underlag på deras liggytor och god möjlighet att röra sig fritt antas allmänt vara till nytta för kornas välbefinnande.
Eko-kycklingar som är mer utomhus är friskare Tidigare forskning om ekologiska värphöns har visat att det finns hälsofördelar med att hönorna får gå utomhus. Kunskapen om hur ekologiska slaktkycklingar påverkas av att hållas utomhus i Sverige är dock begränsad. Därför kan studier gjorda även utanför Sverige ha relevans.
Insekter som foder till forell Ett problem med fiskodling är att kommersiellt fiskfoder innehåller fiskmjöl och fiskolja. Dessa råvaror är dyra och inte särskilt hållbara eftersom den redan höga efterfrågan på fisk riskerar att leda till överfiske för att få fram fiskfoder. Dessutom kan fisken användas direkt till konsumtion av oss människor.
Varför koagulerar inte mjölken? Mjölkens förmåga att koagulera är avgörande för tillverkningen av ost. Vi har tidigare visat att 18 % av SRB-korna producerar mjölk som inte koagulerar alls, vilket är en alarmerande hög siffra. I nya studier har vi i detalj undersökt proteiner och ärftliga parametrar i icke-koagulerande mjölk, för att förstå den bakomliggande orsaken.
Bedövningsmetoder för fisk får underkänt! I två studier har vi utvärderat befintliga och alternativa bedövningsmetoder för uppfödd fisk. Vi har studerat regnbåge och den allt vanligare varmvattenlevande arten afrikansk vandrarmal (ibland med handelsnamn ålmal eller Clarias).
Ljusföroreningar – ett underskattat miljöproblem När allt mer av landskapet och en allt större del av dygnet belyses, minskar livsutrymmet för nattlevande arter. I många livsmiljöer påverkas artsammansättning och ekologiska processer – förändringar som vi människor kan ha svårt att förstå eftersom vi i stor utsträckning är blinda, både bildligt och bokstavligt, för de ljusföroreningar vi sprider.
Varför skiljer fodereffektiviteten mellan olika kor? Det är stor variation i fodereffektivitet mellan olika mjölkkor inom en besättning, trots samma utfodring, skötsel och avelsstrategi. Baserat på data från 31 utländska studier har vi räknat på variationen mellan kor beträffande faktorer som påverkar fodereffektiviteten. Syftet är att förstå hur olika faktorer bidrar och hur de samspelar med varandra.
Ledbehandling med autologt konditionerat serum Behandling med så kallat autologt konditionerat serum (ACS), som bland annat säljs under handelsnamnet IRAP, används för att behandla ledinflammation hos hästar. ACS tillverkas av hästens eget blod, vilket tas ut och behandlas i speciella rör. Delar av blodet sprutas därefter in i hästens drabbade leder. Behandlingens effekt och eventuella verkningsmekanismer är dåligt undersökta men teorin är att cytokiner och tillväxtfaktorer (proteiner som ingår i immunförsvaret respektive styr tillväxt)...

Loading…