Klimatrapporteringen

Senast ändrad: 03 oktober 2019

Klimatförändringarna ger effekter på ekosystem och samhälle. För att mildra effekterna måste utsläppen av växthusgaser minska. Utsläppsutvecklingen följs upp genom ländernas redovisning till FN och EU. SLU ansvarar för beräkning och rapportering av växthusgasflöden inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Det är sedan länge känt att utsläpp av växthusgaser från mänskliga aktiviteter är orsaken till den klimatförändring som vi observerat under 1900-talet. Sedan tillkomsten av Klimatkonventionen, och framförallt efter det att Kyotoprotokollet trädde i kraft, har man arbetat för att minska utsläppen. Målet med minskade utsläpp är att minimera störningarna av klimatsystemet och effekterna på ekosystem och samhälle.

Den senaste internationella överenskommelsen om åtgärder för att minska klimatpåverkan gjordes i Paris och har för närvarande skrivits under av 194 parter (länder eller grupper av länder som t.ex. EU). Läs mer om Parisavtalet på Naturvårdsverket.

Förändrad markanvändning och skogsbruk

I bildspelet nedan du se utvecklingen för utsläpp och upptag från sektorn för förändrad markanvändning och skogsbruk. Störst upptag sker i levande biomassa och markkol. Över tid har det totala upptaget i sektorn ökat, framförallt på grund av ökad inlagring i levande biomassa på skogsmark. Läs mer om detta i den blå boxen "SLU beräknar och rapporterar utsläpp och upptag från markanvändningssektorn" under bildspelet.

Utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn uppdelat på markanvändningskategorier. Störst upptag sker på Skogsmark genom upptag i levande biomassa och markkol medan de största utsläppen sker från dränerade marker och när skogsmark omvandlas till annan markanvändning (avskogning). Över tid har det totala upptaget i sektorn ökat, framförallt på grund av ökad inlagring i Levande biomassa på skogsmark.
Utsläpp (+) och upptag (-) från LULUCF-sektorn uppdelat på kolpooler och övriga emisisoner. Störst upptag sker i levande biomassa och markkol medan de största utsläppen sker från dränerade marker. Över tid har det totala upptaget i sektorn ökat genom ökad inlagring i levande biomassa, markkol och träprodukter.
Arealer (kha) för de olika markanvändningskategorierna 2017.
Utsläpp/upptag och arealer för LULUCF under Kyotoprotokollet. Totalt har ca 310 000 och ca 360 000 ha avskogats respektive beskogats sedan 1990. Dessa marker står för ett utsläpp på ca 1500 kt koldioxid-ekvivalenter respektive ett upptag på ca 1500 kt koldioxid-ekvivalenter 2017. Arealen som redovisas under Skogsmark har minskat något över tid, upptaget för Skogsbruk var ca 49 000 kt koldioxid-ekvivalenter år 2017.
Nettoutsläpp (+) respektive nettoupptag (-) 2017 för kolpooler och övriga emissioner uppdelat på markanvändning. Viktigaste och utsläppsmässigt största kategorin är Skogsmark. De viktigaste kolpoolerna är biomassa och mark.

SLU beräknar och rapporterar utsläpp och upptag från markanvändningssektorn

Rapporteringen av LULUCF-sektorn under Klimatkonventionen delas in i sex markanvändningskategorier (Skogsmark, Jordbruksmark, Betesmark, Våtmark, Bebyggd mark och Övrig mark) där mark som byter kategori hanteras separat vilket ger totalt 36 markanvändningskategorier.

För all brukad mark (Skogsmark, Jordbruksmark, Betesmark och Bebyggd mark) redovisas förändringar i kolförråd uppdelat i levande biomassa ovan och under mark, död ved, förna och markkol.

Dessutom redovisas utsläpp från vissa åtgärder (skogsgödsling), utsläpp av växthusgaser från dränerad mark, utsläpp från torvproduktionsmark, utsläpp av lustgas från mineralisering, utsläpp från bränder i skog samt inlagring av kol i träprodukter.

Rapportering och bokföring under Kyotoprotokollet

För rapportering och bokföring under Kyotoprotokollet redovisas aktiviteter istället för markanvändningskategorier, men även för dessa redovisas kolförrådsförändringar och övriga utsläpp i samma omfattning som mäts ovan. Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (2013-2020) bokför Sverige utsläpp och upptag för Avskogning, Beskogning och Skogsbruk. Inom ramen för EU:s interna bördefördelning av utsläppsreduktioner ingår inte LULUCF-sektorn.

Under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (2013-2020) bokförs alla utsläpp och upptag för all mark som avskogats eller beskogats från 1990 och fram till åtagandeperiodens slut. För Skogsbruk bokförs utsläpp eller upptag relativt en särskilt fastställd referensnivå. För Sverige är referensnivån en prognos över nettoupptaget. Om det rapporterade nettoupptaget är högre än referensnivån erhålls krediter motsvarande skillnaden mellan rapporterade nettoupptag och referensnivå (upp till maximalt 2,5 Mt CO2) men om nettoupptaget är lägre så bokförs ett utsläpp motsvarande skillnaden mellan rapporterade nettoupptag och referensnivå.

Underlag för rapportering av LULUCF-sektorn

De viktigaste underlagen för rapporteringen av LULUCF-sektorn utgörs av Riksskogstaxeringen (RT) och Markinventeringen (MI) som båda utförs av SLU. Från RT och MI hämtas statistik över arealer för redovisade kategorier och aktiviteter samt för kolförrådet i flera av de redovisade kolpoolerna. Data för beräkningarna i LULUCF-sektorn kommer även från Statistiska centralbyrån, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Sveriges geologiska undersökningar, Myndigheten för samhälsskydd och beredskap samt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.

Läs en sammanfattning av de metoder som används i Sveriges klimatrapportering av LULUCF-sektorn (pdf).

Utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn 1990-2017

I bildspelet på den här sidan kan du se utvecklingen för utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn. Störst upptag sker i Levande biomassa och markkol. Över tid har det totala upptaget i sektorn ökat, framförallt på grund av ökad inlagring i Levande biomassa på skogsmark.

Alla utsläpp och upptag redovisas i fastställda tabellformat (CRF, Common Reporting Format) och finns tillgängliga på Klimatkonventionens sida. Där finns också den så kallade inventeringsrapporten (NIR) med Annex som beskriver vilka underlag och metoder som används i rapporteringen. Via länkarna längst ned på den här sidan hittar du data för LULUCF-sektorn och mer information om hur beräkningarna går till för LULUCF-sektorn i Sverige.

Vi arbetar med klimatrapporteringen

Mattias Lundblad, Institutionen för mark och miljö, SLU

Erik Karltun, Institutionen för mark och miljö, SLU

Hans Petersson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU

Per-Erik Wikberg, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU

Martin Bolinder, Institutionen för ekologi, SLU

Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention och EU

Utsläppsutvecklingen och ländernas åtaganden om att reducera utsläppen följs upp genom att länderna årligen rapporterar utsläpp och upptag av växthusgaser till Klimatkonventionen och för EU:s medlemsländer också till EU-kommissionen. Detta görs i enlighet med beslut fattade under Klimatkonventionen och inom EU och metoder som tagits fram av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change).

Idag rapporteras utsläpp och upptag av växthusgaser uppdelat på sex olika sektorer:

  1. Energisektorn
  2. Sektorn för Industriprocesser och produktanvändning (IPPU)
  3. Jordbrukssektorn
  4. Sektorn markanvändning
  5. Förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF, Land Use, Land Use Change and Forestry)
  6. Avfallssektorn

Sedan 2001 har SLU lämnat underlag för rapporteringen av utsläpp och upptag från markanvändningssektorn.  Läs mer om rapporteringen hos Naturvårdsverket.

Fakta:

Naturvårdsverket är ansvarig myndighet för Sveriges rapportering under klimatkonventionen och EU och har gett SMED-konsortiet (Svenska MiljöEmissionsData) i uppdrag att ta fram de underlag som krävs för att fullgöra den årliga rapporteringen. I SMED ingår SLU, SCB, IVL och SMHI där SLU ansvarar för rapportering av sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

Övriga sektorer som ingår i rapporteringen är Energisektorn, sektorn för Industriprocesser och produktanvändning, Jordbrukssektorn och Avfallssektorn. Rapporteringen följer de krav och riktlinjer som överenskommits under Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet. Läs mer på Naturvårdsverkets sidor.

Relaterade sidor:
Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se