Besiktning av häst inför köp och försäljning

Hästen måste vara hanterbar så att den kan visas upp på ett korrekt och säkert sätt, iförd träns. Detta kanske är allra mest aktuellt i samband med besiktning av en unghäst. Den person som visar hästen måste vara kompetent och hästvan, samt över 18 år, även om det handlar om en ponny. Om det är en vuxen häst som besiktigas bör den vara igång i normalt arbete sedan åtminstone tre veckor. Besiktning av en häst som just haft en viloperiod eller varit konvalescent kan ge en missvisande bild av hästens status. Hästens pass ska finnas med. Ha rätt förväntningar – veterinären kan bara bedöma hur hästen är vid besiktningstillfället. I viss mån kan man ha åsikter om gamla skador men att förutse hur hästen kommer att hålla eller vad den kommer att kunna prestera i framtiden är oftast omöjligt. En grundlig, klinisk besiktning tar tid, man får räkna med ca 1 timme. Görs utökade undersökningar kommer detta att ta extra tid.

Många gånger är det bäst om både säljare och köpare är närvarande vid besiktningen även om det av bland andra geografiska skäl ibland är svårt. Tidigare betonade man hur viktig besiktningen är för köparen men idag har det blivit allt mer uppenbart hur viktig besiktningen är även för säljaren i de fall en diskussion om återgång av köp uppstår.

Det man i regel menar med en hästbesiktning är en fullständig klinisk bedömning av hästens alla organsystem. Vid UDS använder vi det besiktningsformulär som ges ut av Sveriges Veterinärförbund. Här dokumenteras utöver hästens hälsostatus även ägaruppgifter, vilka som var närvarande vid besiktningen, vad hästen är avsedd för samt ett noggrant signalement på hästen. Undersökande veterinär undertecknar intyget och ska också lämna uppgifter om adress och telefonnummer där vederbörande kan nås om någon fråga uppkommer senare.

Själva besiktningen kan liknas vid en grundlig klinisk undersökning och bedömning av hästens hälsostatus den dag undersökningen genomförs. Hästens ålder, ras, pris och användningsområde kan påverka besiktningens omfattning. Böjprov eller arbetsprov görs till exempel sällan på hästar som är yngre än två år. Annars är den kliniska undersökningen i princip densamma för alla hästar. Vad som framför allt skiljer är vilka utökade undersökningar man väljer att göra. Här går man på kliniska fynd, tänkt användning och eventuell sjukdomshistorik. Allra vanligast är att komplettera med röntgenundersökning. Faktorer som motiverar röntgen kan vara fynd vid den kliniska undersökningen (till exempel en gallig led, ett varmt överben, en böjprovsreaktion), ras (till exempel hasleder avseende spatt på en islandshäst) eller om det finns speciella krav från ett försäkringsbolag. Ibland kan också köparens tidigare erfarenheter och oro för en viss typ av problem motivera en viss röntgenundersökning. Andra möjliga utökade undersökningar är ultraljud, endoskopi av luftvägar, gynekologisk undersökning eller blodprov. Vad gäller blodprov är det kanske framför allt aktuellt om köparen vill försäkra sig om att hästen inte är medicinerad eller dopad. Här är det dock viktigt att veta att det är mycket strikta bestämmelser kring dopingprovtagning för att resultatet ska vara juridiskt giltigt. Speciella dopningsprovtagningskit kan beställas från Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) i Uppsala. Vill man ha detta utfört bör man meddela det i samband med att besiktningen bokas.

Hästens signalement kontrolleras. Är den chipmärkt eller frysmärkt är dessa säkra sätt att bekräfta identiteten, annars ska tecken och eventuellt virvlar ritas in i ett konturdiagram. Hästens kön, ras och ålder antecknas. Hittillsvarande användning och tänkt användning i framtiden samt pris antecknas i protokollet. Först bedöms oftast hästens allmäntillstånd, om det finns stora exteriöra avvikelser, hull och generell muskelstatus. Efter denna inledning kan man säga att själva besiktningen tar vid. I vilken ordning olika undersökningsmoment genomförs är upp till veterinären men många börjar med rörelseapparaten och rörelserna.

I regel börjar man med att bedöma hästens rörelser i skritt och trav på ett rakt spår och hårt underlag. På UDS har vi löpargångar inomhus där det blir ett minimum av störande moment. Hästen ska visas i träns i ett lugnt tempo med så lös tygel att huvudet kan röra sig fritt. Någon form av utökad rörelsekontroll/ arbetsprov utföras i regel, åtminstone på vuxna hästar. Longering är det vanligaste, ibland både på mjukt och hårt underlag. I vissa fall kan det finnas skäl att utöka undersökningen med även ett rid- eller körprov. Böjprov utförs på vuxna hästar eller yngre hästar i träning. Ibland görs ett böjprov av hela benet på alla fyra benen, ibland finns det skäl att göra ett så kallat fraktionerat böjprov där de övre lederna och de nedre lederna böjs separat. Tolkningen av böjprovsresultatet är viktig och påverkas av bland annat hästens ålder och prestationsnivå. Man antecknar alltid den grad av reaktion som böjprovet har gett, men i bedömningen av hur viktig reaktionen är kan man tolerera mer hos en äldre eller högpresterande häst.

Nu följer ett flertal undersökningar i vila. Alla avvikelser från det normala noteras, i slutet av besiktningen bedömer veterinären hur viktiga de olika fynden är. Börjar man framifrån kan det bli så här: Huvudet: eventuellt nosflöde noteras, skallens symmetri bedöms, och öronen undersöks. Ögonen och mun/tänder undersöks lite mer ingående, ofta i slutet av besiktningen. Vid struphuvudet gör man en så kallad hostprovokation, en häst som till exempel har slem i de övre luftvägarna brukar reagera med att hosta vid denna test. Huden bedömer man fortlöpande när man känner igenom hästen. Palpation (undersökning med händerna) av rörelseorganen är en stor del av undersökningen. Muskulatur, senor, leder med mera ska palperas i detalj och man bedömer eventuell ömhet, svullnad, ökad led- eller senskidefyllnad. Ryggen är en viktig del att bedöma, likaså hovarna. På upplyft ben undersöks senor och hovens undersida. Veterinären antecknar om hästen är barfota eller skodd och i så fall med vilken typ av beslag. Om hästen har sjukbeslag eller sula kan det vara omöjligt att fullständigt bedöma hoven, och försäkringsbolaget kan ha en synpunkt på detta. Bukorganen är av förklarliga skäl svåra att bedöma utifrån men man kontrollerar alltid navelområdet och bukens mittlinje med avseende på till exempel navelbråck på en ung häst eller tecken på att hästen har blivit buköppnad. Auskultation (veterinären lyssnar med fonendoskop) av både hjärta och lungor görs på både vänster och höger sida. Här behövs det lite lugn och ro runt hästen för att man ska kunna höra ordentligt. De yttre könsorgan som finns (testiklar, vulva, eventuellt kastrationsområde) undersöks. Nervsystemet gör man i regel ingen omfattande undersökning av om hästens kroppshållning och rörelser är normala. Ögonen tittar man med fördel på i ett utrymme med dämpad belysning, man har då bättre möjlighet att kontrollera pupillreflexerna. Hornhinnan och ögats slemhinna bedöms, och man tittar efter felväxande ögonhår. Om skäl finns kan man gå vidare med en fullständig oftalmologisk undersökning men då behöver hästen ofta sederas. Munhåla och tänder: en basundersökning kan innefatta bedömning av munslemhinna, incisiver (”framtänder”), mungipor, och förekomst av så kallade vargtänder. Ska man göra en fullständig undersökning av munhålan måste i regel en munstege användas och hästen sederas. Slutligen görs en bedömning av hästens uppförande och hanterbarhet vid undersökningen. En lite orolig, nervös eller ovan häst brukar lugna ner sig under undersökningens gång och bedöms inte som opålitlig eller farlig.

När alla dessa moment har gåtts igenom avgör veterinären och säljare/köpare tillsammans om någon utökad undersökning bör göras. Vanligaste skälet är att man gjort något fynd som bör undersökas mer ingående. Andra skäl kan, som tidigare nämnts, vara specifika krav från ett försäkringsbolag eller köparens tidigare (dåliga) erfarenheter. Slutligen gör veterinären en bedömning av betydelsen av de fynd som gjorts. Vissa anmärkningar kan man anse saknar betydelse för det angivna användningsområdet, andra fynd anses kunna ha betydelse. Och naturligtvis finns det fynd vars betydelse är svår att uttala sig om vid besiktningstillfället. I vissa fall kan det för veterinären vara lätt att tillråda eller uppenbart att avråda från köp men många gånger är det svårt. Veterinärens uppgift är att redovisa de avvikelser som observerats och att göra en realistisk bedömning av deras betydelse i relation till hästens användningsområde. Ibland har det också betydelse hur ett försäkringsbolag ställer sig till resultatet av besiktningen.

Vid en besiktning görs en noggrann klinisk undersökning av hästen i vilken det ingår en rörelsekontroll med böjprov, veterinären känner igenom hela hästen, lyssnar på hjärta och lungor, kontrollerar ögon, tänder osv. Dessutom vill man ibland även göra en utökad besiktning genom att t.ex. röntga hästen.

Vi på UDS tror på att ge varje häst en individuell bedömning och anpassad utökad undersökning där man utgår ifrån hur gammal hästen är, dess ras, tidigare och framtida användningsområde och eventuella fynd vid den kliniska besiktningen. Vi har därför inga färdiga paket för ” Besiktningsröntgen”. Vad som eventuellt ska röntgas kommer ni, tillsammans med besiktigande veterinär fram till.

Anledningen till att vi väljer att jobba på det viset är att både vår erfarenhet och vetenskapen visar att man vid mer standardiserade besiktningsröntgenundersökningar ofta hittar fynd, vars framtida betydelse för hästen är mycket svårt att bedöma. Vi vet att många röntgenfynd kanske aldrig någonsin kommer orsaka hästen bekymmer. Dessutom finns det stor risk att vi också missar fynd som kanske har stor betydelse därför att inte just de bilderna ingår i undersökningen. Man ska också vara medveten om att röntgen bara visar skador i hästens skelett eller i vävnad som blivit mineraliserad (t.ex. pålagringar). Skador i hästens mjukdelar syns inte och därmed är inte en röntgenundersökning en garanti för att hästen är frisk och kommer att hålla för det den är tänkt till.

Självklart är vi öppna för diskussioner och lyssnar på era önskemål kring vad ni vill att vi gör med er häst.