Marina miljöer

Hav

Sveriges havsområden är enligt Svenskt Vattenarkiv (SMHI) indelade i Bottniska viken, Egentliga Östersjön och Västerhavet. Eftersom salthalten i Sveriges hav inte kommer upp till oceaniska 35 promille räknas det som bräckt eller utsötat hav. Vilka arter som finns i vårt havsområde är till stor del beroende på den låga salthalten men även av andra fysiska förhållanden som t.ex. klimat, berggrund, strömmar, vågor och näringsinnehåll.

Vilka livsmiljöer finns i havet?

Sveriges variationsrika havsområde erbjuder en mängd livsmiljöer. Havet delas vanligen in vertikalt i pelagialen - den fria vattenmassan - som utgör den största delen av havet, och i bentalen - havsbotten. Bentalen delas i sin tur in i hård- och mjukbottnar. I pelagialen finns en stor mångfald av små organismer - s.k. plankton - vilka utgör föda för de djur som lever större delen av sina liv i pelagialen. På hårdbottnar finner man bl.a. musselbottnar (av t.ex. blåmussla, Mytilus edulis) och tångskogar av fastsittande brunalger (t.ex. blåstång, Fucus vesiculosus). Musselbottnar kan också bilda s.k. biogena rev. Mjukbottnar är vanligast i Sveriges havsområden, och de hyser många grävande djur som t.ex. havsborstmaskar och musslor. På mjukbottnar hittas också olika växtsamhällen som t.ex. ålgräsängar medbandtång eller ålgräs (Zostera marina), borstnate (Stuckenia pectinata) och olika kransalger. I Västerhavets djupare, salta och kalla vatten finns även korallrev, som även de räknas till de biogena reven.

Har du frågor om hav kontakta Anna Westling eller Christina Halling

Marina Kustmiljöer

Vilka arter som finns i vårt kustområde begränsas av fysiska förhållanden som klimat, berggrund, strömmar, vågor och salthalt. Men även näringsinnehåll, konkurrens och människans nyttjande styr till stor del arternas utbredning.

Vilka kusttyper har vi i Sverige?

Den svenska kusten är mycket variationsrik och omfattar både skyddade träd- och buskklädda miljöer och öppna sandiga, steniga och klippiga kuster. Kusten erbjuder en mängd livsmiljöer och här finns en stor artmångfald. Förutom marken och dess kemi (t.ex. kalkinnehåll), bestämmer fuktighet, klimat och saltpåverkan från havet vilken typ av arter och naturtyper som finns i kustområdena. Exempel på naturtyper är sandstränder, sanddynsområden, lerstränder, strandängar, klippstränder, hedar, laguner, vikar, öar och skär.

Nyttjande av kusten

Nästan hälften av Sveriges befolkning bor vid kusten och ännu fler vistas där under delar av året. Fisket och möjligheten till transporter på vattnet har historiskt varit viktiga orsaker till kustnära boende. Numera lockar i synnerhet sommarboende, rekreation och turism stora mängder människor till kusten. Människan har i stor utsträckning påverkat och förändrat kusten. Somliga naturtyper och arter som tidigare var vanliga här, finns idag bara kvar i små och fragmenterade områden, t.ex. strandängar med tillhörande flora och fauna. Förändringen av jordbruket längs kusten med bland annat upphörd hävd har gjort att många arter knutna till de kulturskapade naturtyperna är hotade. Även andra strandnaturtyper växer igen på grund av bland annat övergödning. I dynområden är i synnerhet plantering med sandbindande vegetation en viktig orsak till igenväxningen.

Har du frågor om marina kustmiljöer kontakta Mora Aronsson