Svampar - nödvändiga och spännande

Senast ändrad: 25 april 2018
Jättekamskivling (Amanita ceciliae). Foto: Michael Krikorev

Svampar är en viktig grupp - både ekologiskt och ekonomiskt. Genom att svampar bryter ner organiskt material cirkuleras näringsämnen genom ekosystemen. Flera kärlväxter skulle inte kunna växa utan svampar som bildar mykorrhiza-symbios med växternas rötter som på så sätt kan ta upp viktiga näringsämnen. Andra svampar bidrar med medicin och mat, och är helt oumbärliga vid framställningen av bröd, vin och öl.

  

Forskare delar upp levande organismer i olika riken, där växter och djur utgör två utav dem. Under en tid ansågs svampar tillhöra växterna, men idag vet vi att svampar utgör en alldeles egen evolutionär linje och faktiskt är närmare besläktade med djuren än med växterna. I Sverige finns runt 10 000 arter, vilket gör svamparna till en av de artrikaste grupperna.

Ta en promenad i skogen. Överallt finns det svamp, under fötterna, i de multnande löven, i rötterna på träden. Hattsvamparna som du ser på marken och tickan som växer på stubben utgör egentligen endast en liten del av hela svampen. De är uppbyggda av miljontals av trådlika celler som kallas hyfer. Hyferna växer också som små trådar i marken – i ett gram jord kan det finnas 100 meter av svamparnas mikroskopiska hyfer. Hyferna bygger oftast upp ett nätverk av hyfer – detta kallas för mycel.

Ett mycel kan vara mycket litet – t.ex. bilda ett nätverk inuti en liten död fluga – eller så kan det räknas som den största och äldsta organismen i världen. I Oregon, USA växer en honungsskivling Armillaria ostoyae, som har mycel som är 965 hektar stort och uppskattas vara minst 2 400 år gammalt.

 

Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se