Odlingslandskap
Odlingslandskapet domineras av mer eller mindre öppna marker. Variationen är dock enorm. Till exempel utgör träd och buskar ett naturligt - och för biologisk mångfald mycket viktigt - inslag i nästan alla naturtyper.
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Denna sida finns inte på det önskade språket. Klicka för att stänga denna ruta.
This page is not available in the requested language. Please click to close this dialogue box.
Odlingslandskapet domineras av mer eller mindre öppna marker. Variationen är dock enorm. Till exempel utgör träd och buskar ett naturligt - och för biologisk mångfald mycket viktigt - inslag i nästan alla naturtyper.
Vanligen brukar odlingslandskapets naturtyper indelas utifrån:
Exempel på odlingslandskapets naturtyper är: slåtterängar, hedar, fuktängar, strandängar, trädklädda betesmarker och lövängar. Gemensamt för dem alla är att de skapats av människohand som ett resultat av långvarigt nyttjande i form av till exempel djurhållning, odling och uttag av ved och virke. För biologisk mångfald är det främst de marker som inte gödslats med konstgödsel som har höga värden. I en ogödslad naturbetesmark kan till exempel mångdubbelt fler växtarter hittas jämfört med en gödslad betesvall. Värdefulla träd och buskar finns dock även på gödslade marker.
Människan har påverkat naturen i Sverige under flera tusen år. Många lägre liggande områden (t.ex. Uppland) har varit kulturpåverkade ända sedan de steg ur havet efter den senaste istiden. När jordbruket gjorde sitt intåg under yngre stenåldern för ca 6 000 år sedan började landskapet på allvar förändras. Störst påverkan har människan haft i södra Sverige där i stort sett hela landskapet har utnyttjats mer eller mindre intensivt för bland annat bete, virkes- och veduttag, odling och ängsbruk. Denna påverkan ökade successivt i takt med en växande befolkning och kulminerade under 1800-talet. Därefter har landsbygden successivt avfolkats i takt med ett allt effektivare och mindre arbetsintensivt jord- och skogsbruk.
Skogsbete, trädklädda hagmarker och lövängar är exempel på naturtyper där träd- och buskskiktet har särskilt stor betydelse.
Under 1900-talets första hälft skiljdes skogen på allvar från lantbruket och det vi i dag oftast menar med odlingslandskap är den öppna jordbruksbygden med åkrar och betesmarker. I stora delar av Sverige har det gamla mångformiga odlingslandskapet ersatts av ett landskap dominerat av industriellt jord- och skogsbruk med drastiskt förändrade livsvillkor för många arter som följd.
Har du frågor om odlingslandskapet kontakta Anders Jacobson
Salta strandängar | 1330 |
Strandängar vid Östersjön | 1630 |
Fukthedar | 4010 |
Torra hedar | 4030 |
Enbuskmarker | 5130 |
Basiska berghällar | 6110 |
Sandstäpp | 6120 |
Kalkgräsmarker | 6210 |
Stagg-gräsmarker | 6230 |
Silikatgräsmarker | 6270 |
Alvar | 6280 |
Fuktängar | 6410 |
Högörtängar | 6430 |
Svämängar | 6450 |
Slåtterängar i låglandet | 6510 |
Höglänta slåtterängar | 6520 |
Lövängar | 6530 |
Trädklädd betesmark | 9070 |
ArtDatabanken SLU, Besöksadress: Almas allé 8 E, Org nr: 202100-2817 • Kontakta ArtDatabanken • Om webbplatsen