Om bibliometri

Senast ändrad: 23 maj 2019
Uppfälld tumstock mäter en hög med avhandlingar

Bibliometri är en samling metoder för kvantitiv analys av vetenskapliga publikationer, men också ett eget forskningsområde. En grundläggande förståelse för bibliometri underlättar för alla som rör sig inom forskningsvärlden.

Vad är bibliometri?

I en analys används ofta olika bibliometriska indikatorer där grunddata för beräkning är antal publikationer och antal citeringar. Exempel på indikatorer är Impact Factor och h-index. Antal publikationer är ett mått på den vetenskapliga produktiviteten och antal citeringar används som ett mått på det vetenskapliga genomslaget.

Som ett komplement till bibliometri finns alternativa mått, altmetri, som som tittar på antal besök och nedladdningar av en publikation samt delningar och kommentarer i sociala medier.

Hur kan du använda bibliometri?

På SLU har du tillgång till ett antal citeringsdatabaser och tillhörande verktyg. Med hjälp av dessa kan du bland annat se citeringsdata för din egen publicering och få fram vilka artiklar eller tidskrifter som kan betraktas som kärnartiklar eller kärntidskrifter inom ett specifikt ämnesområde samt utvärdera tidskrifter. 

Bibliometri som forskningsområde

Bibliometri har kommit att användas flitigt i utvärdering av forskargruppers och lärosätens produktion, men är också ett forskningsområde i sig självt. Bibliometriska metoder kan användas för att kartlägga forskningsområden och trender, till exempel genom att analysera publiceringsmönster, samarbeten och förekomster av termer och metoder i stora dataset.


Kontakta oss för att diskutera
bibliometriska analyser och vad
vi kan bidra med!

Kritiskt förhållningssätt

Hur påverkar användningen av bibliometriska metoder forskare och deras verksamhet? I The Leiden Manifesto formulerar en grupp välkända forskare tio principer för best practice inom utvärdering av forskning med bibliometriska metoder, för att motarbeta missbruk och missuppfattningar.

Det finns flera faktorer som kan påverka resultatet av en citeringsanalys, värdet för en indikator eller om man kan göra jämförelser. Några områden som du bör ta hänsyn till. 

  • Vilken datakälla som används – beroende på citeringsdatabas fås olika resultat eftersom de har olika innehåll  (publikationstyper, ämnesmässigt, tidsmässigt, storleksmässigt).
  • Källa för citeringsdatan – vanligast är att citeringsdata hämtas från den databas där publikationerna söks fram men det finns undantag.
  • Publikationernas ålder, ämnesområder och dokumenttyp (peer-review-tidskrift, översiktsartikel etc.).
  • Om självciteringar ingår eller är borttagna.
  • Om det går att göra jämförelser – olika ämnesområden har olika publicerings- och citeringstraditioner. För jämförelser mellan ämnesområden måste avancerade bibliometriska indikatorer användas.
  • Om analysen/indikatorerna används tillsammans med annan information – att endast använda till exempel h-index ger oftast en missvisande bild. Denna indikator ska därför användas tillsammans med åtminstone en årsvis översikt av antal publikationer och citeringar samt lista över publikationerna.

Sidansvarig: bib-webbredaktionen@slu.se