Lövsta lantbruksforskning är en viktig resurs för forskning och utbildning om lantbrukets djur. I genomsnitt pågår det varje dag ett tiotal forskningsprojekt i djurstallarna för fågel, gris och nöt.
Synen är värphönans viktigaste sinne som hjälper henne när hon utför dagliga aktiviteter som att hitta föda, känna igen andra hönor och att förflytta sig mellan olika nivåer i mer komplexa inhysningsmiljöer. Hönor är anpassade till att vara aktiva under dagen och kan behöva relativt höga ljusintensiteter och ett brett spektrum med UV ljus för att till fullo kunna utnyttja sin visuella förmåga. Höga ljusintensiteter i inomhusmiljö kan dock få negativa konsekvenser som ökad risk för fjäderplockning, särskilt om ljuset är ojämnt fördelat med ljusfläckar. Ett vanligt sätt att försöka dämpa beteendet om det uppkommer är att sänka ljusnivåerna vilket i sin tur kan påverka hönsen negativt då de inte ser tillräckligt bra för att utföra andra viktiga beteenden. Detta gör det till en utmaning att ha en bra ljusmiljö i värphönsstallar. I det här projektet vill vi undersöka hönors synförmåga på en detaljerad nivå i olika ljusspektrum och intensiteter och hur olika typer av ljus påverkar olika beteenden såsom fjäderplockning. Syftet är att den kunskap som fås ska kunna användas inom praktisk äggproduktion för att bidra till att hönsen har en så bra välfärd som möjligt.
Anette Wichman, Anette.Wichman@slu.se
Tele: 018-672316
Syftet med detta projekt är att identifiera strategier som stimulerar födosöksbeteendet hos smågrisar tidigt i deras liv och därmed initierar tidig mognad av tarm och tarmflora. Tarmens mikroflora har en stor betydelse för värddjurets hälsa och är viktigt för utveckling av tarmens funktion och förmåga att skydda mot infektioner. Foderintag påskyndar tarmens kolonisering mot en mer mogen mikroflora och accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar. Dessutom påverkar fodrets sammansättning (t ex fiberinnehåll) tarmflorans sammansättning och de kortkedjiga fettsyror som produceras i tarmen, vilket kan påverka produktion av beteendepåverkande peptider i grisens tarm. Genom att ge smågrisarna ett oralt fodertillskott under digivningsperioden, och foder med olika sammansättning under samma period, finns möjlighet att kunna identifiera faktorer som kan stimulera födosöksbeteende och foderintag. I en parallell studie kommer vi också att undersöka förhållandet mellan tarmens mikroflora, beteendepåverkande peptider och svansbitning.
Johan Dicksved, johan.dicksved@slu.se, Telefon: 018 – 67 28 10
Jan-Erik Lindberg, jan.erik.lindberg@slu.se, Telefon: 070-677 21 02
Vid Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV); Näringslära och skötsel enkelmagade djur
Lidija Arapovic, lidija.arapovic@slu.se
Telefon: 070-334 27 67
Tarmens mikroflora har en stor betydelse för värddjurets hälsa och är viktigt för utveckling av tarmens funktion och förmåga att skydda mot infektioner. Foderintag påskyndar tarmens kolonisering mot en mer mogen mikroflora och accelererar tarmens mognad, vilket minskar risken för tarmrelaterade hälsoproblem efter avvänjning hos smågrisar. Dessutom påverkar fodrets sammansättning (t ex fiberinnehåll) tarmflorans sammansättning och de kortkedjiga fettsyror som produceras i tarmen, vilket kan påverka produktion av beteendepåverkande peptider i grisens tarm. Genom att ge smågrisarna ett oralt fodertillskott under digivningsperioden, och foder med olika sammansättning under samma period, finns möjlighet att kunna identifiera faktorer som kan stimulera födosöksbeteende och foderintag. I en parallell studie kommer vi också att undersöka förhållandet mellan tarmens mikroflora, beteendepåverkande peptider och svansbitning.
Linda Keeling, linda.keeling@slu.se, 018 – 67 16 22
Else Verbeek, else.verbeek@slu.se, 070 – 531 17 71
Agneta Hermansson, agneta.hermansson@slu.se, 070-334 27 67
Syftet med vårt försök är att undersöka effekten av tidig erfarenhet på anpassningskapacitet och motståndskraft mot stress. Försöket grundar sig i två redan väletablerade vetenskapliga uppfattningar; att förutsägbarhet och kontrollerbarhet i miljön påverkar djurets stressrespons och att tidiga erfarenheter påverkar förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Vi vill genom denna studie identifiera de manipulationer av miljön hos den unga hönan som kan få en livslång effekt och vara så pass varaktiga att de kan hjälpa fågeln att anpassa sig till och hantera den miljö där den kommer leva som vuxen.
Hypotesen är att en stimulerande och varierande omgivning (det vill säga med hög kontrollerbarhet och låg förutsägbarhet) tidigt i livet främjar adaptiv plasticitet, vilket gör unghönsen bättre rustade att hantera utmaningar och utnyttja möjligheter senare i livet. I vårt experiment kommer vi att utföra systematiska manipulationer av resurser i miljön (sittpinnar/strö/skydd) vilka varierar i kontrollerbarhet (antal valmöjligheter bland resurser) och förutsägbarhet (byten av typ av resurs samt placering) hos den unga hönan. Kombinationer av observationer i hemmamiljö och individuella tester (både beteendemässiga och fysiologiska undersökningar) kommer ge oss en möjlighet att utvärdera effekterna av vår miljöbehandling på fåglarnas utveckling av adaptiva förmågor.
Linda Keeling, linda.keeling@slu.se, tel. 018 - 67 16 22
Lena Skånberg, lena.skanberg@slu.se, tel. 018 - 67 13 43
Innehållet i det första fodret som en nykläckt kyckling får tillgång till har stor inverkan på kycklingens utveckling. Förutom råvaror som uppfyller kycklingens behov av näring kan så kallade bioaktiva ämnen ingå i fodret för att stimulera en gynnsam tarmflora och ett bättre immunförsvar. Lantmännen Agroetanol AB har utvecklat en process där den ätliga svampen Neurospora intermedia odlas på restprodukten från etanoltillverkning. Liksom många andra svampar utgörs cellväggarna hos N. intermedia till stor del av kitin. Fåglar är dåliga på att bryta ner kitin i sin mag-tarmkanal. Viss nedbrytning av kitin sker dock i kycklingens blindtarmar och då bildas kito-oligosackarider som i liten mängd kan stimulera en gynnsam tarmflora och främja immunförsvaret. Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag/tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från svampprotein ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning.
Helena Wall, helena.wall@slu.se, tele 018 - 67 16 70
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, tele: 018-67 20 44
Jolin Währn, jolin.wahrn@slu.se, tele: 018-67 20 30
Försöket är en del av ett större projekt för att underlätta användandet av hemmaodlat proteinkraftfoder till mjölkkor. Syftet med försöket är att studera vilka förändringar i mjölkureahalt som sker på kort och medellång sikt vid simulerade störningar i utfodring med gårdsblandat kraftfoder. Mjölkurea är en markör som återspeglar kornas proteinutfodring. Försöket skall ge riktlinjer som visar vilka nivåer av förändringar i mjölkureahalt som indikerar felaktigheter i kraftfoderkedjan och som kräver åtgärder.
Försöksupplägg: 48 kor i fyra grupper i VMS-avdelningen utfodras under tre veckor med fyra olika kraftfoder med olika innehåll avseende protein.
Torsten Eriksson, torsten.eriksson@slu.se, 018 - 67 16 43. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)
Rainer Nylund, rainer.nylund@slu.se, 018 - 67 16 35. Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV)
"Kalvars kroppspråk"
Ex-jobb
Though much progress has recently been made, information regarding the identification and understanding of positive emotions in animals is still lacking. While the avoidance of negative emotions in animals is important for a high quality of welfare, ensuring the presence of positive emotions is equally important. Recent research has begun to explore interactions between positive emotions and various physical observations of dairy cows, such as ear posture.
The aim of this study is to further develop this research through analyzing the relationship between ear, tail and neck postures of dairy cows and positive/negative emotion. Specific predictions regarding links between body posture and emotional states will be made based on previous research.
Linda Keeling, linda.keeling@slu.se, 018 - 67 16 22. Institutionen för husdjurens miljö och hälsa
Kirste Colleen Mccrea, kimc0001@stud.slu.se, 072-714 28 44
Yezica Norling, Yezica.Norling@slu.se, 018-67 21 15
Daiana de Oliveira, Daiana.Oliveira@slu.se, 018-67 17 30
När en mjölkko går igenom en plötslig foderstatsförändring som innehåller en ökad mängd icke-strukturella kolhydrater eller sänkt konsumtion av effektiv fiber kan våmacidos utvecklas vilket innebär att pH i våmmen sjunker. Om kon utvecklar våmacidos kan det leda till produktionsstörningar som kan innebära en ekonomisk förlust för lantbrukaren. Eftersom våmacidos är svårt att diagnostisera kan mätning av våmpH upptäcka våmacidos på tidigt stadium. Resultat och slutsatser av mätningarna kan öka kunskapen om risker i samband med utfodring och därmed att minska förekomsten av våmacidos bland korna. För att uppfylla mjölkkons behov av grovfoder och kraftfoder samt balansen mellan dessa fodermedel i foderstaten kan mätning av våm pH utföras. Syftet med detta projekt är att mäta våm pH hos mjölkkor kontinuerligt under en period samt att undersöka pH förändringar i samband med foderintag. Syftet är också att utvärdera tre olika metoder för att mäta våm pH hos mjölkkor.
Mikaela Lindberg, mikaela.lindberg@slu.se, 018 - 67 10 13
Veronica Furenbäck, vefu0001@stud.slu.se
Innehållet i det första fodret som en nykläckt kyckling får tillgång till har stor inverkan på kycklingens utveckling. Förutom råvaror som uppfyller kycklingens behov av näring kan så kallade bioaktiva ämnen ingå i fodret för att stimulera en gynnsam tarmflora och ett bättre immunförsvar.
Göteborgs universitet odlar brun makroalg på rep i Kosterhavet, algerna innehåller ämnen som inte återfinns i växter på land och i litteraturen tillskrivs dessa bioaktiva egenskaper. I försök på labb i höstas visade sig fibern laminarin lovande, därför är försöksfodret tänkt att innehålla tillskott av laminarin som extraherats ur brunalgen Laminaria digitata. Fåglar är dåliga på att bryta ner fibrer som laminarin i sin mag-tarmkanal. Viss nedbrytning av fibrer sker dock i kycklingens blindtarmar och då bildas bioaktiva molekyler som i liten mängd kan stimulera en gynnsam tarmflora och främja immunförsvaret.
Projektets mål är att studera möjligheten att via kycklingens första foder stimulera utveckling av såväl mag-tarmfunktion som immunförsvar. Hypotesen är att foder med prebiotiska ämnen från alg ger en robustare kyckling och att den positiva effekten förstärks när foder och vatten ges redan vid kläckning.
Jolin Währn, jolin.wahrn@slu.se, 018-67 20 30
Helena Wall, helena.wall@slu.se, 018-67 16 70
Emma Ivarsson, emma.ivarsson@slu.se, 018-67 20 44
Lotta Jönsson, Forsknings- och utbildningssamordnare
Lövsta lantbruksforskning, SLU
lotta.jonsson@slu.se, 018-673217
Julia Österberg, Forsknings- och utbildningssamordnare
Lövsta lantbruksforskning, SLU
julia.osterberg@slu.se, 018-671457
Sidansvarig: yvonne.hallen@slu.se
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Uppsala och Umeå. SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. • Telefon: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817 • Kontakta SLU • Om webbplatsen
