Referenslista enligt Harvard

Harvards referenssystem kännetecknas av att du i den löpande texten hänvisar till ett verk genom att skriva upphovspersonens efternamn och publiceringsår inom parentes (Namn, år). Syftet är att du som läsare på ett enkelt och tydligt sätt ska kunna hitta den fullständiga referensen i referenslistan.

Referenslistan

Referenslistan ska innehålla så pass mycket information att den som läser ditt arbete enkelt kan hitta tillbaka till den källa du använt dig av. Den ska vara uppställd i alfabetisk ordning. Vilken information som ska finnas med i den fullständiga referensen beror på vilken typ av källa det handlar om.

Nedan följer ett antal exempel på hur du kan skriva referenser till olika typer av källor. Exemplen bygger på Högskolan i Borås "Guide till Harvardsystemet" men är även kompletterat med material som används inom SLU:s utbildningar.

Det finns många olika sätt att skriva referenser på. Det viktigaste är att du är konsekvent. Om du är osäker på vad som gäller på just din institution är det bästa att fråga din lärare eller handledare.

Exempel

• Avhandlingar
• Bilder
• Blogg
• Broschyr
• Böcker
• Datacitering
• Internetforum
• Kapitel i böcker
• Kartor
• Konferenstryck
• Lagar
• Muntliga källor
• Opublicerat material
• Offentliga dokument
• Radio och tv-program
• Rapporter
• Studentarbeten
• Tabeller och figurer
• Tidningsartikel
• Tidskriftsartikel
• Uppslagsverk
• Verk med flera delar
• Video
• Webbsida/Internetsida

Avhandlingar

Referensen till en avhandling skrivs på följande sätt:

• Författare
• År
• Titel - kursiv
• Diss (doktorsavhandling)/lic.-avh. (licentiatavhandling)
• Universitet där avhandlingen lagts fram
• Förlagsort (om ingen annan förlagsort anges är det orten där universitetet ligger)
• Förlag (om inget annat förlag anges är det universitetet där avhandlingen lagts fram)

Exempel:

Bröjer, C. (2012). Pathobiology of avian influenza in wild bird species. Diss. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet.

Limberg, L. (1998). Att söka information för att lära: en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborgs universitet. Borås: Valfrid.

Bilder

Bilder eller fotografier har liksom figurer texten under den återgivna bilden med namn och årtal på upphovsperson. Ibland finns det behov av att redovisa ett stort antal bilder eller fotografier i sitt arbete med hänvisning till andra upphovsinnehavare. I dessa fall kan man skapa en bildförteckning i sin referenslista. Tänk på att bilder och fotografier som du själv inte skapat för ditt arbete eller inte omfattas av Creative Commons omfattas av upphovsrätten och kräver upphovsrättsinnehavarens tillstånd för publicering.
Läs mer här om att använda andras bilder och skriva bildreferenser

Blogg

Referensen till en blogg skrivs på följande sätt:

• Författare
• År
• Inläggets titel
• Namn på bloggen - kursiv
• [Blogg] 
• Datum (då inlägget publicerats)
• URL - Bloggens adress
• [Datum] när du besökte sidan

Exempel:

Olsson, A. (2011). Hög avkastning är lika med bra djurvälfärd, eller hur?. Forskarbloggen. [Blogg].18 april. Tillgänglig: http://blogg.slu.se/forskarbloggen/?p=8 [2012-05-15]

Broschyr

Referensen till en broschyr skrivs på följande sätt:

• Författare / Organisationsnamn
• År
• Titel - kursiv
• [Broschyr] - anges inom hakparentes
• Utgivningsort
• Utgivare
• Eventuell serie
• URL till broschyren om den finns tillgänglig online
• [Datum] när du läste broschyren

Exempel:

Naturvårdsverket. (2015). Så bildas en nationalpark. [Broschyr]. Stockholm: Naturvårdsverket. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8721-0.pdf?pid=14322 [2015-07-08]

Böcker

Referensen till en bok skrivs på följande sätt:

• Författare /utgivare
• Utgivningsår
• Titel - kursiv
• Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
• Förlagsort
• Förlag

Exempel:

McDowell, L.R. (2000). Vitamins in animal and human nutrition. 2. uppl. Ames: Iowa State University Press.

Elektronisk bok - exempel:

Ofta är den tryckta och e-boken identiska men om du har använt dig av den elektroniska är det ytterligare några uppgifter som skall vara med:

• Var man kan hitta den - Tillgänglig: skall skrivas efter förlaget. Har du hittat boken via någon databas går det bra att skriva namnet t.ex. E-brary. Om boken däremot ligger på webben skriver du URL istället.
• Vilket datum du läste boken - [Datum] skall skrivas sist i referensen.

McDowell, L.R. (2000). Vitamins in animal and human nutrition. 2. uppl. Ames: Iowa State University Press. Tillgänglig: Ebrary. [2012-05-01]

Morey, D. (2010). Dogs: domestication and the development of a social bond. New York: Cambridge University Press. Tillgänglig: http://books.google.se/books [2012-05-02]

Två eller fler författare - exempel:

Mellor, D., Patterson-Kane, E. & Stafford, K. (2009). The science of animal welfare. Oxford: Wiley-Blackwell.

En redaktör/redaktörer - exempel:

En bok som består av bidrag från flera olika författare kallas antologi. Ofta skriver författaren var sitt kapitel som sedan sammanställs av en eller flera redaktörer. Har du endast använt dig av ett kapitel i boken ska detta skrivas enligt kapitel i böcker. Annars ska referensen för boken i sin helhet skrivas på följande sätt där "red" står för redaktör.

Dwyer, C. (red) (2008). The welfare of sheep. Dordrecht: Springer.

Organisation, myndighet e.t.c. - exempel:

Gentekniknämnden. (1997). Konsumenterna och gentekniken. Solna: Gentekniknämnden.

Datacitering

Informationen i detta stycke kommer från Svensk Nationell Datatjänst.
Datacitering innebär att referera till forskningsdata som till exempel bibliografiska referenser till tidskriftsartiklar, rapporter och andra publikationer. I katalogposter från Svensk Nationell Datatjänst (SND) finns alltid en citering på dataset som du kan kopiera och använda. DataCite och CrossRef har annars tagit fram en DOI Citation Formatter där du själv kan välja stil på citeringen. En citering till data bör inkludera tillräcklig information så att den korrekta versionen av data kan hittas.
Citeringen rekommenderas att innehålla:

• Primärforskare/organisation
• Titel
• År
• Version
• Dataarkiv/förmedlare
• DOI

Exempel:

Palm, Lennart, 2013. Agricultural statistics on parish level, 1570. Available at: http://dx.doi.org/10.5878/001684

Internetforum

Referensen till ett forum skrivs på följande sätt:

• Upphovsperson
• År
• Titel på inlägget
• Forumets namn - kursiv
• [Forum]
• Datum för inlägget
• URL
• [Datum] när du besökte sidan

Exempel:

Thompson, M. (2010). 78% have experienced a vendor audit in the last year. The ITAM review forum. [Forum]. 2 december. Tillgänglig: http://www.itassetmanagement.net/2010/12/02/78-experienced-vendor-audit-year/ [2011-06-29]

Kapitel i böcker

Det är vanligt att böcker består av bidrag från flera författare och du kanske bara har använt ett visst kapitel i ditt arbete. Du ska då referera till just det kapitlet och inte hela boken. Det gör du genom att använda "I" som en markering att det är ett kapitel som ingår i ett större verk.

• Kapitlets författare
• Bokens utgivningsår
• Kapitlets titel, följt av "I"
• Bokens redaktör/redaktörer
• Bokens titel - kursiv
• Upplaga (om boken givits ut i flera upplagor)
• Förlagsort
• Förlag
• Sidor

Exempel:

Lindberg, A. (2003). Riskvärdering och riskkommunikation. I: Ekdahl, K. & Giesecke, J. (red), Smittskyddsboken. Lund: Studentlitteratur, ss. 99-103.

Kartor

Referensen till kartor skrivs på följande sätt:

• Upphovsperson, t.ex. institution
• Utgivningsår
• Titel - kursiv
• [Kartografiskt material]
• Upplaga (om det finns flera upplagor)
• Skala
• Förlagsort
• Förlag
• Serie

Exempel:

Lantmäteriverket (2004). Lantmäteriets terrängkarta. 25N SV, Haparanda SV : traktens karta med hus, småvägar och stigar. [Kartografiskt material]. 5. uppl. 1:50000. Gävle : Lantmäteriet.

Sveriges geologiska undersökning (2004). Sveriges berggrund från urtid till nutid. [Kartografiskt material]. 1:1 500 000. Uppsala : Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Digital karta - exempel:

Har du använt dig av en digital karta, skriver du referensen på samma sätt men lägger till följande:

• Var man kan hitta den - Tillgänglig: - och kartans URL
• [Datum] när du besökte sidan

Lantmäteriverket (2000). Gröna kartan : topografiska kartan skala 1:50 000. 25N SV, Haparanda SV. [Kartografiskt material].  4. uppl. 1:50000. Gävle : LMV. Tillgänglig: kartans URL [2011-06-29]

Här kan du läsa mer om källhänvisning och upphovsrätt för digitala kartor.

Konferenstryck

Konferenstryck kallas också för proceedings. De är en sammanställning av föredrag som presenterats vid en konferens. Konterenstrycket har ofta en redaktör/redaktörer och ska då skrivas som böcker med en redaktör/redaktörer. Dessutom ska följande information finnas med:

• Konferensort
• Datum då konferensen hölls
• Tillgänglig: var man hittar den (URL) om du läst den elektroniskt

Om du endast har läst ett föredrag/bidrag ska det hanteras som ett kapitel, se vidare kapitel i böcker.

Exempel:

Soh, C. & Markus, M.L. (1995). How IT creates business value: A process theory synthesis. I: Kemerer, C. F. (red.), Sixteenth International Conference on Information Systems (ICIS) (ss. 29-41). Amsterdam, Netherlands 10-13 December. Tillgänglig: http://aisel.aisnet.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1047&context=icis1995 [2010-07-21]

Lagar

Alla lagar och förordningar finns i Svensk författningssamling (SFS). De är ordnade kronologiskt efter SFS-nummer som består av årtal och löpnumer, t.ex. 1944:219. Det finns även andra författningssamlingar där författningar som berör en viss myndighet finns samlade, exempelvis Naturvårdsverkets författningssamling (NFS) eller Statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS).

Exempel:

SFS 1981:533. Lag om fiskevårdsområden. Stockholm: Näringsdepartementet

SFS 2013:1059. Förordning om kontroll av ekologisk produktion. Stockholm: Näringsdepartementet

SJVFS 2004:32. Utfärdande av pass för sällskapsdjur. Jönköping: Statens jordbruksverk

Muntliga källor

Muntliga källor, d.v.s. intervjuer, telefonsamtal, föreläsningar o.s.v. kan du också ta med i din referenslista. Det är viktigt att det framgår att det är källor som inte finns publicerade. Därför bör du skriva dessa källor separat i listan, under exempelvis rubriken "Icke publicerat material".

Ibland anser man inte att denna typ av källor skall finnas med i litteraturlistan eftersom den inte går att hitta tillbaka till. Ett alternativ är att istället referera till källan genom en fotnot. Oavsett vilket tillvägagångssätt du väljer är det viktigt att du ber personen i fråga om tillåtelse.

Användning av fotnot - exempel:

I texten: Svensson¹ säger....

¹I fotnoten: Anders Svensson DVM, Jordbruksverket, 2011-03-01

Opublicerat material

Texter under arbete eller ännu inte publicerade texter.

Ange så många komponenter som möjligt, samt webbadress om texten är hämtad från nätet. Finns det inget årtal skriver man (uå) = utan årtal.

Exempel:

Andersson, B.C. (2002) Source of pollution in the ocean. Opublicerat manuskript. Department of Fisheries and Wildlife. Michigan : Michigan University

Flygare, C. (uå) Bibliotekets undervisning inom grundutbildningen. Opublicerat manuskript. Hämtat från http://gur.bib.slu.se/bibliotek.doc

Offentliga dokument

Till "Offentliga dokument" räknas olika typer av publikationer som kommer ifrån regeringen, riksdagen, myndigheter eller kommuner. Det kan vara protokoll, motioner, propositioner, utredningar o.s.v.

Referensen till ett offentligt dokument skrivs på följande sätt:

• Författare/Utgivare, t.ex. utgivande institution
• Utgivningsår
• Titel - kursiv
• Upplaga (om det finns fler)
• Förlagsort
• Förlag
• Serie

Exempel:

Djurtransportutredningen (2003). Kännande varelser eller okänsliga varor?. Stockholm: Fritzes. (Statens offentliga utredningar 2003:06)

Arbetsmarknadsutskottet (2003). Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Stockholm: Sveriges Riksdag. (2002/2003:AU1)

Radio och TV-program

Referensen till ett radio- eller tv-program skrivs på följande sätt:

• Programserie - kursiv
• Årtal
• Titel på programmet
• Vilket medium det rör sig om
• Vem/vilka som står bakom
• Datum då det sändes

Exempel:

Sommar (2008). Dolph Lundgren. [Radioprogram]. Producent: Helena Groll. Sveriges Radio, P1 19 juli.

Vetenskapens värld (2010). Världshavens försurning. [TV-program]. Sveriges Television, SVT 2 15 mars.

Rapporter

Referensen till en rapport skrivs på följande sätt:

• Författare
• Utgivningsår
• Titel - kursiv
• Utgivningsort
• Utgivare
• Ev. Serie
• Rapportnummer

Exempel:

Larsson, Å. (1998). Vindkraft i lokala och regionala nät: elektriska egenskaper och el-kvalitet. Stockholm: Elforsk (Elforsk Rapport, 1998:20).

Många rapporter finns tillgängliga elektroniskt i PDF format. Rapporter som publicerats vid SLU finns samlade i Epsilon.

Elektronisk rapport - exempel:

Lundqvist, P. & Nilsson, U. (2012). Människan i ekologisk produktion – perspektiven år 2002. Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet. (Lantbruk, trädgård, jordbruk, Rapportserie 2012:11) Tillgänglig: http://pub.epsilon.slu.se/8903/41/Lundqvist_et_al_120524.pdf (2012-05-18).

Studentarbeten

Referensen till ett studentarbete skrivs på följande sätt:

• Författare
• Utgivningsår
• Titel - kursiv
• Universitet/högskola där arbetet skrivits
• Institution/Utbildning
• Serie

Exempel:

Carlsson, Y. & Engerström, M. (2010). Utvärdering av equivästens användbarhet som hjälpmedel i ryttarens sitsträning. Sveriges lantbruksuniversitet. Hippologenheten/Hippologprogrammet (Fördjupningsarbete 2010: 392)

Tabeller och figurer

Tabeller förses med en kort förklarande rubrik ovanför tabellen. En figur har istället sin eventuella rubrik och text under figuren. Figurtexter brukar avslutas med punkt i motsats till tabeller. Vanligtvis gör personen som skriver sin text också sin egen tabell eller figur, men hänvisar man till en annan tabell/ figur anges källan under respektive tabell/ figur. Tänk på att upphovsrätten omfattar tabeller och figurer och kräver tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för publicering.

Tidningsartikel

Referensen till en tidningsartikel skrivs på följande sätt:

• Artikelförfattare
• Årtal
• Titel
• Tidningens titel - kursiv
• Datum

Exempel:

Levander, M. (1999). Stress ger fler uppsägningar. Dagens Nyheter, 21 juli.

Tidskriftsartikel

Referensen till en tidskriftsartikel skrivs på följande sätt:

• Artikelförfattare
• Årtal
• Titel
• Tidskriftens titel - kursiv
• Volym och ev. nummer inom parentes
• Sidor

Exempel:

Hawes, D.K. (1993). Marketing tourism destinations: a strategic approach. Journal of travel research, vol. 31, ss. 74-75.

Om du refererar till en elektronisk artikel lägger du till DOI-nummer eller URL. DOI (Digital Object Identifier) är ett unikt nummer som ger en permanent sökväg till artikeln och kan anges antingen i formatet doi:0000000/000000000000 eller http://dx.doi.org/10.0000/0000. I de fall DOI saknas ska du länka till artikelns webbadress (URL) och ange datumet då du besökte sidan.

Elektronisk artikel - exempel:

Mead, P.S., Slutsker, L., Dietz, V., McCaig, L.F., Bresee, J.S., Shapiro, C., Griffin, P.M. & Tauxe, R.V. (1999). Food-related illness and death in the United States. Emerging infectious diseases, vol. 5 (5), ss. 607-625. DOI: 10.3201/eid0505.990502

Bayindir, M., Bolger, F. & Say, B. (2017). An investigation of the role of some person and situation variables in multiple cue probability learning. Quarterly Journal of Experimental Psychology, vol. 70 (1), ss. 36-52. DOI: http://dx.doi.org/10.1080/17470218.2015.1118518

Aydinalp, C. & Cresser, M. (2003). The background levels of heavy metals in vertisols under mediterreanean type of climate in the region of Turkey. Journal of Central European Agriculture, vol. 4 (4), ss. 289-296. Tillgänglig: https://jcea.agr.hr/volumes.php?lang=en&search=Article%3A145 [2016-11-01]

Uppslagsverk

Referensen till ett uppslagsverk skrivs på följande sätt:

• Vem som skrivit artikeln
• Årtal
• Uppslagsord
• Vilken källa - kursiv
• (Vilket band)
• sidor/URL och [datum]

Exempel:

Hagström, B. (1989-1996). Norska. I: Nationalencyklopedin. Bd. 14, ss. 285-287.

Hagström, B. (2001). Norska. I: Nationalencyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp [2001-08-20]

Verk med flera delar

Om din källa är en del av ett större verk är det viktigt att det framgår vilken del det är du har använt. Det gör du genom att skriva vilken del, volym eller band det rör sig om:

• Kapitlets författare
• År
• Kapitlets titel, följt av "I"
• Utgivare av verket
• Verkets titel - kursiv
• Del, volym, band
• Utgivningsort
• Förlag
• Sidor

Exempel:

Selnes, F., & Sallis, J. (2003). Promoting relationship learning. I: Egan, J. & Harker, M.J. (red.), Relationship marketing. Vol.3. Paradigm or perspective: The future of relationship marketing. London: SAGE Publications, ss. 277-304.

Video

Referensen till en video skrivs på följande sätt:

• Upphovsperson
• Årtal
• Videons titel - kursiv
• [Video]
• Länk var man hittar den
• [Datum] då du tittade på den

Exempel:

Linneuniversitetet. (2007). Vad är en vetenskaplig artikel? [Video]. Tillgänglig: http://www.youtube.com/watch?v=HgpoHuPj3ww [2010-06-23]

Webbsida/Internetsida

När du använder material som du hittat på Internet är det viktigt att du först och främst tar reda på vad det är för typ av källa. Är det en rapport? En artikel? Ett blogginlägg? Eller kanske en vanlig webbsida? Är det en rapport från t.ex. Livsmedelsverket så ska referensen skrivas enligt instruktioner för rapporter.

Referensen till en vanlig webbsida skrivs på följande sätt:

• Upphovsperson
• Senast uppdaterad
• Titel på sidan - kursiv
• URL elller sökvägen (se exemplen)
• [Datum] när du besökte sidan

Exempel:

Jordbruksverket (2014). Markavvattning och dagvatten. Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling
/draneringochbevattning/markavvattningochdagvatten.
4.7a446fa211f3c824a0e8000171076.html [2014-06-13]

Jordbruksverket (2014). Markavvattning och dagvatten.
Tillgänglig: http://www.jordbruksverket.se Odling / Dränering och vatten
/ Markavvattning och dagvatten [2014-06-13]