Följande 15 projektförslag går vidare:
Företag/organisation: Agroväst
Kort om projektförslaget:
Precisionsodling i vall med hjälp av sensorer och bildanalys
Målsättningen är att höja konkurrenskraften genom snabb och tydlig bedömningsgrund. 1) Spektral datainsamling i vall för bedömning av avkastining. 2) Spektral datainsamling och bildanalys i blandvall för bedömning av klöveranadel. 3) Bedömningav kvävebehov i vall med hjälp av spektrala data för värdering av grödans kvävestatus och klöverandel. 4) Spektral datainsamling i vall för bedömning av kvalietsparametrar och optimal skördetidppunkt.
Kontakt företaget: sofia.kampe@agrovast.se (Sofia Kämpe)
Kontakt SLU: anne-maj.gustavsson@slu.se
BioGaia
Produktion av potenta probiotiska bakterier
Probiotika har en stor potential att förebygga och behandla sjukdomar hos människor och djur men det saknas en helhetsbild över hur industriell produktion påverkar den probiotiska effekten. Projektet kommer ge svar på hur mjölksyrabakterier bygger upp sin stresstolerans och bioaktivitet samt hur olika produktionsparameter kan användas för att designa BioGaia´s framtida innovativa produkter.
sr@biogaia.se (Stefan Roos)
sebastian.hakansson@slu.se
DeLaval
Identifiering av sjukdom i tidig laktation med sensorer
Den högproducerande kon är mycket känslig för störningar. Att undvika problem under den tidiga laktationen är helt avgörande för hennes framtida produktion, sjukdom och överlevnad. Sensorer kan då vara till hjälp. Många svenska mjölkgårdar utrustas med olika sensorer, men hur de kan kombineras för att få en precis och tidig upptäckt av störningar är outforskat. Vårt projekt kommer att använda metoder för BigData för att lösa detta.
Charlotte.HallenSandgren@delaval.com
ulf.emanuelsson@slu.se
DeLaval
Hantering av kor med mastit i automatiska mjölkningssystem
Många mjölkkor drabbas av mastit, vilket medför kostnader för lantbrukaren. Höga celltal är vanligare i AMS och leder till sämre mjölkkvalitet. Den stora utmaningen är att ge kon rätt behandling och samtidigt minimera behov av antibiotika och risk för antibiotikaresistens. Sensorer kan upptäcka kor med mastit, men det vetenskapliga underlaget om hur dessa kor ska hanteras brister, vilket detta projekt ska råda bot på.
Charlotte.HallenSandgren@delaval.com
ulf.emanuelsson@slu.se
Fazer
Fermented Grains and gut-brain-axis, with av twist of personalized nutrition and consumer perception
Can we personalize nutrition recommendations, and in extension food products on the market? The food we eat affect our brain via the microbiota and gut-brain-axis. Rye and oats are rich in dietary fibre and polyphenols, components known to affect gut microbiota. An interesting approach is to investigate how fermented grains and fibres affect microbiota, and how to apply this to personal dietary advices. Also, the consumer perception on the subjects needs exploration.
ulrika.gunnerud@fazer.com
roger.andersson@slu.se
Guldhaven
Resursoptimering och miljövård i fisket ger nya och nyttiga livsmedel
Målet med projektet är att utveckla nya livsmedel av de fiskresurser som inte används i dagsläget. Detta görs på tre sätt: 1) genom att utveckla nya produkter av underutnyttjade arter och fiskstorlekar (siklöja, strömming och abborre), 2) genom att ta hand om restprodukter (abborre) och 3) genom att utveckla produkter av helt till marknaden nya fiskarter (id, braxen, mört). Projektet bidrar till ett levande kustfiske och är en miljösatsning i Östersjön.
teija@guldhaven.se (Teija Aho)
jana.pickova@slu.se
Kronfågel
Minska antalet campylobacter och andra sjukdomsframkallande bakterier på den konsumentfärdiga kycklingen
Svensk kycklingproduktion utmanas när efterfrågan på kyckling ökar samtidigt som kyckling har satts i samband med sjukdomsutbrott hos konsumenten. I projektet kommer produktionen och slakten att detaljstuderas för att hitta lösningar som kan reducera mängden sjukdomsframkallande bakterier. Detta kommer leda till minskade halter av sjukdomsframkallande och livsmedelsförstörande bakterier på kycklingen. Projektet kommer att bedrivas av Kronfågel och SLU.
stein.bringeland@Scandistandard.com
ingrid.hansson@slu.se
Lantmännen
Fraktionering av spannmål för nya funktionella livsmedelsingredienser
Vetekli är en sidoström vid malning som innehåller många intressanta komponenter, vilka inte utnyttjas idag. Projektmålet är att skapa nya funktionella ingredienser från vetekli genom fraktionering och extraktion. Det innebär uppskalning, karaktärisering och utvärdering av funktion i modellprodukter såsom emulsion, skum och geler. Projektet bidrar till en cirkulär svensk livsmedelsproduktion.
anneli.moldin@lantmannen.com
maud.langton@slu.se
Lantmännen
Framtidens foder och framtidens fordervärderare för en konkurrenskraftig mejeriindustri och växtförädling
Ökad användning av inhemskt foder är strategiskt viktigt för en hållbar utveckling av svensk mjölkproduktion. Projektmålet är att bidra till ökad kunskap och förståelse om vallens fodervärde. Vi tror att ligninets uppbyggnad i olika vallväxter kan förklara skillnader i fodereffektivitet. Kunskapen blir viktig i framtidens växtförädling, foderutveckling och i konkreta råd till mjölkproducenterna.
par-johan.loof@lantmannen.com
sophie.krizan@slu.se
Lantmännen
Mjölkvalitet för bageri
Målet är att optimera vetemjöls baktekniska kvalitet och att finna effektivare metoder för att mäta detta.En vetedeg är en komplex struktur vars egenskaper styrs av olika delar såsom: proteinets sammansättning, polära lipider, mjöls vattenupptagande och vattenhållande förmåga, andel lösliga arabinoxylaner, mm. Idag görs ca 19 analyser av mjölet men trots det nås inte alltid önskvärd degkvalitet. Idén är att med bl. a. metabolomik hitta relevanta kvalitetsmått.
christian.malmberg@lantmannen.com
roger.andersson@slu.se
Lyckeby
Minskad användning av kemiska växtskyddsmedel i stärkelsepotatisodling
Lyckebys strategi är att öka ifrån dagens 72 000 ton stärkelse till 100 000 ton stärkelse! Samtidigt är målet att halvera användningen av kemiska växtskyddsmedel för att skapa en hållbar odling samt möta konsumenternas krav på miljövänliga och hållbara livsmedelsprodukter. Lyckebys utmaning är att hitta metoder och strategier för att minska användningen av växtskydd och samtidigt öka avkastningen.
stina.nilsson@lyckeby.com
erland.liljeroth@slu.se
Nordic Beet Research
Förlängd lagringstid och minskade lagringsförluster i rotfrukter och knölar
EIP projektet skall genom ett innovativt lagringskoncept möjliggöra långtidslagring med minimala förluster av rotfrukter i fält. Detta ger t.ex. socker- och stärkelseindustrin möjlighet till bättre fabriksutnyttjande samtidigt som det ger lantbrukaren en säkrare lagring och ett större netto på sin odling, vilket sammantaget ger en förbättrad hållbarhet för produktionen.
je@nbrf.nu (Joakim Ekelöf)
hakan.asp@slu.se
Norrmejerier
Laktobacillernas ursprung och förekomst i ostens värdekedja
Laktobaciller är centrala för smakutvecklingen hos många lagrade ostar. Hur deras förekomst och funktion i mjölkråvara och ost påverkas av olika faktorer på gården, såsom val av foderväxter, foderkonservering, stallmiljö och mjölkningssystem är emellertid lite studerat. I projektet vill vi följa laktobacillernas väg från gård till ost med målet att långsiktigt öka lönsamheten hos mjölkproducenter och mejerier genom bättre kvalitetsstyrning i hela värdekedjan.
karin.hallin-saeden@norrmejerier.se
ase.lundh@slu.se
Vikinggenetics
DNA-Tinder ko - ett program för selektion och matchning
Projektet syftar till att ta fram ett hjälpmedel för avel på besättningsnivå. DNA-information är billigt att ta fram för enskilda individer och kan användas för att selektera rekryteringsdjur. Dessutom kan DNA-information användas för att kontrollera förekomsten av genetiska defekter och kontrollera inaveln i besättningen. Matchning på DNA-nivå är huvudsyftet med projektet.
HASTA@vikinggenetics.com (Hans Stålhammar)
erling.strandberg@slu.se
Äppelriket
Svenska äpplen året om genom ny lagringsteknik
Årligen konsumerar vi ca 110 miljoner kg äpplen i Sverige. Endast 33% (2016) av dem var svenska och det finns en stor potential för att öka produktionen av svenska äpplen. För att lyckas med detta krävs mer forskning om efterskördsperioden (postharvest). Svensk fruktodling består till största delen av unika sorter. Dessa kräver specifika lagringsparametrar för att bibehålla sin kvalitet under lagringen.
henrik@appelriket.se (Henrik Stridh)
marie.olsson@slu.se
