Vem har ansvaret och hur genomförs åtgärdsprogrammen?
Underlag för och förslag på vilka arter och naturtyper som bör omfattas av åtgärdsprogram (ÅGP) tas fram av ArtDatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har det övergripande ansvaret för arbetet med ÅGP. Det är också dessa myndigheter som fastställer åtgärdsprogrammen. Länsstyrelserna får årliga bidrag för att genomföra arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, antingen i egen regi eller genom uppdrag till entreprenörer eller markägare. I dagsläget ansvarar Naturvårdsverket för 131 ÅGP och Havs- och vattenmyndigheter 23 ÅGP. Resultaten från alla inventeringar som genomförs inom ramen för åtgärdsprogrammen rapporteras till Artportalen.
ArtDatabanken (inkl. sakkunniga) har dessutom till uppgift att fungera som kunskapsstöd till länsstyrelser och andra aktörer under det pågående arbetet med alla ÅGP. Stödarbetet går ut på att bistå med kunskap vid framtagande av nya ÅGP samt vid genomförande, utvärdering och revidering av olika ÅGP.
Vikten av samarbete och samverkan
Arbetet med ÅGP sker i huvudsak utanför skyddade områden. En av de viktigaste, och mest värdefulla, delarna inom arbetet med åtgärdsprogrammen är att etablera goda kontakter med markägare, brukare, myndigheter och andra som påverkar eller kan påverka artens eller arternas status. Markägare kan t.ex. få hjälp med åtgärder eller bidrag för att själv genomföra riktade skötselåtgärder för arter som finns på dennes mark. ArtDatabanken samarbetar med länsstyrelserna, Centrum för biologisk mångfald (CBM) och infrastrukturverken i flera frågor som rör skötselåtgärder, t.ex. vägkanter, banvallar och kraftledningsgator.
ArtDatabanken medverkar i och driver en samverkansgrupp för Infrastrukturens gräsmarker - ett tvärsektoriellt forum för att stärka biologisk mångfald i landskapets ”nya” gräsmarker.
