Grön infrastruktur är ett relativt nytt begrepp inom naturvårdsarbetet där det centrala är landskapsperspektivet.
Grön infrastruktur kan definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras och för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Grön infrastruktur bidrar till bevarandet av biologisk mångfald, upprätthåller ekosystemens status och stärker därmed viktiga ekosystemtjänster så att kapaciteten för återhämtning efter störningar stärks. Under 2017-2018 kommer landets länsstyrelser att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Från hösten 2018 ska grön infrastruktur vara en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser.
Grön infrastruktur ställer frågor som naturvården inte ställt förut. Arbetssättet bidrar till nya perspektiv som skapar mervärde för samhället och naturen. Grön infrastruktur har därför blivit en viktig del i Sveriges arbete för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
I praktiken innebär arbetet med grön infrastruktur att skydd, bevarande, restaurering och återskapande av livsmiljöer, ekosystemtjänster och naturliga processer beaktas i såväl fysisk planering och pågående mark- och vattenanvändning som i brukande och förvaltning av naturresurser.
Bevarande av och insatser för grön infrastruktur behöver betraktas som en självklar tillgång för den lokala och regionala utvecklingen.