Historik Lövsta

Funbo Lövsta – 300 år med modernt jordbruk

Linnés vän och kollega Sten Carl Bielke (1709–1753) hade vid 1700- talets mitt omfattande växtodlingsförsök vid Funbo Lövsta. Försöken var en betydelsefull föregångare till den forskning som bedrivs av SLU idag. Odlingarna besöktes av Linné som ett av hans mål under hans exkursioner.

1700-talet var upplysningens tid. Det fanns en stark tilltro till vetenskapen. Man trodde att Gud skapat naturen så att alla ting hade en direkt eller indirekt nytta för människan. Vetenskapens roll var att hitta och beskriva de naturresurser som ännu var dolda för människan. På Funbo Lövsta försökte Bielke hitta växter som kunde förbättra produktionen på ängarna, fungera som människoföda eller som kunde vara till nytta i industrin. Växterna samlades in i Sverige, Finland och Ryssland.

Under 1740-talet sköttes och övervakades försöken av Pehr Kalm (1716–1779) samtidigt som han studerade vid Uppsala Universitet. Kalm var en av Linnés mest lovande studenter och blev senare en av hans första apostlar genom sin resa till Amerika 1748.

Under 1800-talet moderniserade Claes Cederström jordbruket vid Funbo Lövsta. Gården fick plats för 110 mjölkkor och 100 ungdjur. Slättens ängsmark ersattes här, liksom på många andra platser av åker. Gården bedrev dessutom hästuppfödning med ett gott anseende. Moderniseringen innebar även stora förändringar i bebyggelsen. Herrgården byggdes om till dess nuvarande utseende och fick nya flyglar. Ladugård, remonterstall, statarstugor och torp byggdes också.

Stallverksamheten 1974 till 2011

SLU har haft forskningsverksamhet ute på Lövsta i området som heter Bläckhornet. Dessa byggnader samt kostallarna på Kungsägen uppfördes 1974 och fasades ut när de nya stallarna blev färdig byggda hösten 2011.

Linnélärjunge bodde vid Funbo Lövsta

Linnélärjungen Pehr Kalm bodde på Funbo Lövsta under sin studietid i Uppsala. Redan då reste han för att samla växter och kunskap. Hans stora intresse för vetenskapen gjorde att han valdes in i Vetenskapsakademin 1745 trots att han var student.

Kalms största vetenskapliga insats är resan till Amerika 1747–1751, som en av Linnés apostlar bland totalt 19. Trots att han samlade flera hundra arter av lovande växter misslyckades han med sitt uppdrag att införa ekonomiskt viktiga arter till Norden.

Efter sin hemkomst arbetade han som professor vid Åbo Akademi. Han blev mycket betydelsefull för anläggandet av trädgårdar i Finland och samtiden visade sin uppskattning genom flera utmärkelser.