Markmodeller till hjälp inom klimatarbetet

Att känna till kollagren i marken och deras regionala skillnader är av stor betydelse. För närvarande är modellerna för att göra prognoser om kollagren i marken osäkra och det är svårt att bedöma hur koldioxidflödet från marken till atmosfären påverkas av klimatförändringen.

I en gemensam undersökning som gjordes av Naturresursinstitutet (Luke), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Japans Skogsforskningsinstitut (FFPRI) analyserades materialet i Sveriges markkolsinventering och jämförelser gjordes mellan faktiska mätningar av markkol och prognoser som modellerna producerat.

Modellerna har begränsningar

I undersökningen konstaterades att modellerna fungerar väl på typisk näringsfattig och medelgod skogsmark. Däremot underskattades kollagren på näringsrika och finkorniga marker av modellerna.

Prognoserna av markkol från modellerna som tillämpades i undersökningen berodde till största delen på mängden och kvaliteten av förna från växtligheten. Enligt resultaten är det inte möjligt för modellerna att förutspå kollagringen i de djupare markskikten på näringsrika och finkorniga marker.

– Genom att ta hänsyn till långsiktiga effekter på markkolet i modellerna blir de mer precisa och vi kan i framtiden göra mer tillförlitliga prognoser av kolets kretslopp, konstaterar den seniora forskaren Aleksi Lehtonen på Luke (finska Naturresursinstitutet) som deltog i undersökningen.