Kontaktinformation
SLU-biblioteket
biblioteket@slu.se, 018-67 11 03
Öppettider, adresser och personal
Det finns många olika slags bibliometriska indikatorer som mäter utfall, produktivitet eller genomslag. Det har blivit vanligt att ange h-index som ett enkelt och kortfattat mått på publiceringsaktivitet, men vad innebär det?
Grundläggande indikatorer kan inte användas för jämförelser mellan olika ämnesområden.
Omfattar alltid en normering, publikationerna jämförs med andra publikationer med liknande förutsättningar, till exempel samma ämnesområde, samma publiceringsår, samma dokumenttyp. Exempel:
Fältnormerade indikatorer kan användas för jämförelser mellan ämnesområden.
Publiceringsmönster - ibland presenterade som kartor (till exempel Citation Map i Web of Science) över sampublicering och citering mellan forskare, sampublicering mellan ämnesområden, sampublicering med andra organisationer och andra länder.
h-index är ett mått som tar hänsyn till både produktivitet och inflytande i form av citeringar. Det kan beräknas för en samling publikationer, till exempel en enskild forskares produktion, en tidskrifts hela innehåll, eller alla publikationer från en forskargrupp. Index h definieras som antal publikationer som har citerats h eller fler gånger.
När man anger h-index, är det viktigt att också ange i vilken databas det är beräknat, samt notera vid vilken tidpunkt ett h-index har beräknats. Följande tre databaser har delvis olika täckning när det gäller tidskrifter, och därför kan man inte få fram exakt samma h-index.
Sök fram och markera de publikationer som skall vara med i analysen i den databas du har valt att jobba med.
h-index är beroende av forskningsområde. Skiftande citeringskultur gör att h-index för forskare inom till exempel fysik generellt ligger mycket högre än h-index för forskare inom till exempel samhällsvetenskap. Eftersom h-index bygger på sammanlagd produktion kommer det alltid att växa med tiden: ju längre en forskare har varit aktiv, desto högre blir h-index. Om man vill använda h-index för jämförelser måste man alltså ta hänsyn till tidsdimensionen, och man kan jämföra bara med andra forskare inom samma ämnesområde.
Journal Impact Factor från Thomson Reuters är den mest använda indikatorn på tidskriftsnivå, men det finns även andra relevanta rankningssytem för tidskrifter, såväl som ett ökat antal mer eller mindre avsiktligt missledande.
Den första (och fortfarande mest använda) bibliometriska indikatorn på tidskriftsnivå är Journal Impact Factor. En tidskrifts JIF anger genomsnittligt antal citeringar under ett år till artiklar som publicerats de två föregående åren. JIF har räknats ut årligen från 1975 och framåt och indexeras i Journal Citation Reports database (Thomson Reuter), med data från Web of Science och dess föregångare.
SJR (av SCImago) beräknas utifrån artiklar och citeringar i databasen Scopus och dess algoritm skiljer sig något från Thomson Reuter´s Journal Impact Factor. SJR beräknas över tre år, begränsar självciteringar och tar även hänsyn till genomslagskraften för den tidskrift som citeringarna finns i. Du hittar SJR i Scopus under Compare journals.
SNIP beräknas med hänsyn till skillnader i citeringspraxis genom att man jämför med det totala antalet citeringar i de citerande tidskrifterna. Genomslaget för en enskild citering ges ett högre värde inom ämnesområden där citeringar inte är vanligt förekommande, och vice versa. SNIP baseras på data från Scopus och hittas i Scopus under Compare journals.
Den norska modellen används för utvärdering och fördelning av forskningsmedel i Norge, men i modifierade varianter även i andra nordiska länder (t.ex. vid Stockholms universitet). Modellen baseras på ett register där vetenskapliga tidskrifter grupperats i två nivåer. Nivå 1 innebär vetenskapliga tidskrifter och nivå 2 består av de vetenskapliga tidskrifter som är mest framstående inom respektive forskningsområde. Nivå 2 bör representera omkring 20% av alla vetenskapliga publikationer. Du hittar listan över tidskrifter, förlag och andra publikationskanaler på NSD:s webbplats.
Under de senaste åren har en uppsjö av nya, icke-transparenta impact-faktorer marknadsförts av olika företag, med minimal eller obefintlig dokumentation kring hur de egentligen beräknas. Idén är att få tidskrifter som är nya, anonyma eller i själva verket oseriösa (s.k predatory journals) att framstå som inflytelserika och högkvalitativa. Bland impact-faktorer som anses misstänkta kan the Citefactor, the Universal Impact Factor, the Global Impact Factor, the Scientific Journal Impact Factor och IndexCopernicus nämnas, men det finns många fler.
Indikatorer på tidskriftsnivå för en tidskrift där en forskare publicerat sig används ibland för att utvärdera forskaren eller forskargruppens arbete. Detta användningsområde är kontroversiellt, även när seriösa indikatorer ligger till grund för beräkningen. En hög Journal Impact Factor kan exempelvis härstamma från ett fåtal välciterade artiklar, och garanterar inte kvaliteten för varje artikel publicerad i tidskriften. Däremot signalerar en hög Thomson-Reuters' JIF eller SCImago Journal Rank att tidskriften har en bred och produktiv läsarkrets, och därmed är intressant när en forskare ska välja tidskrift att publicera sina resultat i.
SLU-biblioteket
biblioteket@slu.se, 018-67 11 03
Öppettider, adresser och personal