Öppna data från SLU – information tillgänglig för vidareutnyttjande

Tjänsten tillhandahåller observationer av arter i naturen (såväl publika som sådana som kräver specifik behörighet) från en rad svenska datakällor (inkl. Artportalen, limnisk miljövervakningsdata, fisk från svenska provfisken, data från museisamlingar mm) i en SOAP-tjänst.

Tjänsten kräver inloggningsuppgifter. Tjänsten kan dels användas för att skörda artobservationer från samtliga datakällor som anslutits till tjänsten och användas för att lista observationer baserat på en rad sökkriterier.

Tjänsten används i dagsläget i olika applikationer, t.ex. www.analysisportal.se och länsstyrelsernas s.k. "Artportalskopplingen".

Tjänsten ingår i ArtDatabankenSOA. Dessa webbtjänster kan även utnyttjas via ett .NET API som finns beskrivet och är nedladdningsbart (https://Doc.ArtDatabankenSOA.se).

Svenska LifeWatch publicerar samtliga publika artobservationer från en mängd datakällor som ett kart- och datalager enligt OGC-standarderna WFS samt WMS, med hjälp av GooServer 2.2.1. Lagret heter SLW:AllSwedishOcurrences. Lagrets kolumner har namngivning som följer bioinformatikstandarden DarwinCore.

I detta dataset ingår observationer från samtliga versioner artportalen (småkryp, fåglar, däggdjur, fiskar, marina evertebrater, växter, svampar mm) fiskdata från svenska elprovfisken, nätprovfisken och kustfiske (NORS, SERS och KUL), museisamlingar (DINA); limniska miljödata (Miljödata MVM) m.fl.

Det finns på samma server ett skikt (SLW:OcurrencesCountPer10KmGridCellAndTaxon) som summerar fynden av arterna på milsrutor vilket kan ge en snabbare överblick över arters utbredning och snabbare listningar över vilka taxa som finns i en viss region.

Denna SOAP-tjänst tillhandahåller funktioner som utför analytiska beräkningar på observationer av arter i naturen.

Med denna tjänst går det t.ex. att räkna på antalet observationer eller arter per ruta för olika rutstorlekar, antal observationer per tidssteg i tidsserier med varierande tidsintervall, lista vilka arter och andra taxa som observerats i ett område mm.

Tjänsten ingår i ArtDatabankenSOA. Dessa webbtjänster kan även utnyttjas via ett .NET API som finns beskrivet och är nedladdningsbart (https://Doc.ArtDatabankenSOA.se).

Inloggningsuppgifter till API (gäller till 1 April): UserName= HackForSwedenUser; Password=Hack4Swe2; ApplicationIdentifier=HackForSweden

Information om vilka vilda arter som finns i den svenska naturen. Deras svenska och vetenskapliga namn samt släktskap.

Webbapplikationen Dyntaxa (Dyntaxa.se) använder TaxonService. En rad andra applikationer använder också denna tjänst som taxonomisk grundstomme.

Tjänsten ingår i ArtDatabankenSOA. Dessa webbtjänster kan även utnyttjas via ett .NET API som finns beskrivet och är nedladdningsbart (https://Doc.ArtDatabankenSOA.se).

Information som är knutet till vilda arter i den svenska naturen, t.ex. rödlistning, vilka län de förekommer i, fridlysning samt hur arter är beroende av varandra.

T.ex. webbapplikationen Artfakta (Artfakta.ArtDatabanken.se) presenterar delar av den information som TaxonAttributeService tillhandahåller.

Tjänsten ingår i ArtDatabankenSOA. Dessa webbtjänster kan även utnyttjas via ett .NET API som finns beskrivet och är nedladdningsbart (https://Doc.ArtDatabankenSOA.se).

Data från provfiske med elaggregat i vattendrag (SERS), från provfiske längs kusten (KUL) samt från nätprovfiske i sjöar (NORS). Stickprovsinformation såsom könsfördelning och uppgifter om enskilda fiskars längd, vikt, ålder och liknande.

Elfiskedatabasen (SERS)

Kustfiskedatabasen (KUL)

Sjöprovfiskedatabasen (NORS)

Beskrivning Miljöövervakningsdata – Fisk

API-beskrivning

Vattenkemi inklusive metaller, bottenfauna, påväxtalger, makrofyter och växtplankton i svenska sjöar och vattendrag från data som insamlats inom nationell och regional miljöövervakning, samt data från den "Samordnade recipientkontrollen".

Åtkomst kräver säkerhetstoken, igenkänningstecken (token=bevis på att någon är den som hon utger sig för att vara).

API-nyckel: information kommer

Se även sidan Öppet API.

Ett antal små jordbruksdominerade avrinningsområden och jordbruksfält undersöks för sambandet mellan odling och vattenkvalitet. Främst mäts växtnäringsämnen men i några områden också växtskyddsmedel.

Hur markstrukturen påverkas av markpackning undersöks i några områden.

Åkermarkens kemiska egenskaper undersöks regelbundet i ca 2000 provpunkter och dessutom finns en nationell jordartskartering som omfattar ytterligare 12 000 provpunkter.

Datavärdskap Jordbruksmark (http://www.slu.se/sv/institutioner/mark-miljo/miljoanalys/dv/)

Datavärdskap Jordbruksmark

Datavärdskap jordbruksmark: Katarina Kyllmar

Riksskogstaxeringen är en landsomfattande, årlig stickprovsinventering av landets skogar, som pågått sedan 1923.

Syftet är främst att ge relevant underlag till skogspolitiken, men också till skogsnäringen och den skogliga forskningen. Inventeringen har kommit att ge allt mer information av ekologisk och miljömässig natur. Statistik och data från Riksskogstaxeringen används i flera olika sammanhang.

Betydelsefulla användare är de myndigheter som ansvarar för utformning och uppföljning av skogs- och miljöpolitiken, främst Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Länsstyrelser utnyttjar statistiken i länsvisa planer för skog och miljö. Andra viktiga användningsområden är forskning om skog och miljö och som arbetsmaterial i undervisningen. Statistiken används även som planerings- och beslutsunderlag av företag och organisationer som exempelvis LRF Skogsägarna och Skogsindustrierna.

Detta dataset bygger på Riksskogstaxeringens (se ovan) tidsserie. Materialet omfattar 35 grundläggande skogliga variabler (arealer och volymer) som redovisas länsvis.

Materialet är anpassat för visualisering i gränssnittet Sverige eXplorer (xml) men finns även tillgängligt i xls-format.

Enskilda värden kan skilja sig från andra redovisningar från Riksskogstaxeringen pga olika beräkningsrutiner. Endast områden som ligger utanför skyddad areal år 2010 ingår. Virkesförråd per hektar redovisas från 1955 och framåt. Värdet för startåret 1926 representerar data för perioden 1923-29.

Från 1955 baseras statistiken på femårsmedelvärden, där mittåret används för redovisning. För perioden 1927-1952 gjordes en rak interpolering för att beräkna värden för perioden 1926-1954.

Data från Riksskogstaxeringen med särskild geografisk upplösning och format för t.ex. produktionsförmåga, virkesförråd och död ved. Se ovan.

Denna produkt har annan geografisk upplösning och format. Kartan visar en generaliserad bild för hela landet med så bra upplösning som inventeringen medger.

Variabler som visas är:

• "Virkesförråd m3sk per hektar för trädslagen gran, tall, björk och övriga lövträd" (var för sig),
• "Totala virkesförrådet m3sk per hektar",
• "Död ved - m3sk per hektar", "Andel röjningsskog",
• "Andel gallringsskog",
• "Andel slutavverkningsskog",
• "Bonitet (produktionsförmåga) m3sk per hektar och år"
• och "Medeltillväxt m3sk per ha och år".

I skogskubikmeter m3sk ingår trädstammar ovan tänkt stubbskär, topp och bark. Grenar ingår inte utom för vissa lövträd.

http://inspire2-1.slu.se:8080/geoserver/inspire_riksskogstaxeringen/wfs?&version=2.0.0&request=GetCapabilities

http://www.slu.se/riksskogstaxeringen

Taxwebb är ett interaktivt webbvertyg där användaren kan sammanställa användaranpassade tabeller och diagram från Riksskogstaxeringens statistik. Innehåller mycket av den mest efterfrågade statistiken från Riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen är en landsomfattande, årlig stickprovsinventering av landets skogar, som pågått sedan 1923.

https://taxwebb.slu.se/

https://taxwebb.slu.se/

Karl-Erik Grundberg

Yttäckande information med hög detaljgrad över större delen av Sveriges skogsmark. Innehåller uppgifter om ålder, höjd, trädslag, virkesförråd och biomassa.

Formatet är rasterdata (geotif) med en upplösning på 25×25 meter i projektionen RT90.

De satellitbilder som används kommer från LANDSAT 5 och LANDSAT 7 för år 2000 och från SPOT 4 och SPOT 5 för åren 2005 och 2010. Rasterskikten kan användas i GIS för att göra beskrivningar och analyser på lokal, regional och nationell nivå.

Namnet kNN-Sverige kommer av metoden, k Nearest Neighbours, och bygger på sambearbetning av satellitbilder och fältdata från Riksskogstaxeringen.

http://inspire2-1.slu.se:8080/geoserver/slu/ows?service=wfs&version=2.0.0&request=GetCapabilities

http://www.slu.se/skogskarta

Information om svampar, insekter, vilt och annat som gör skada på träd i skog, parker och i trädgårdar. Ett antal icke-skadegörande svampar och insekter beskrivs också eftersom de är allmänna, iögonenfallande eller skulle kunna förväxlas med skadegörare. Data kan sökas ut och därefter laddas ner i excelformat samt nås direkt via karttjänster.

Excel (http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/skogsskada/observerade-skador/)

WMS (http://inspire2-1.slu.se/geoserver/sks/wms?)

http://www.slu.se/skogsskada

Mats Högström, Lena Lindgren