Program för hedersdoktorsföreläsningarna

• Se de inspelade hedersdoktorsföreläsningarna!
• Hedersdoktorsföreläsning av Sandra Edwards, SLU i Alnarp, 1 oktober 2014

Promotion

Doktorspromotionen genomfördes på Ultuna, Uppsala, den 4 oktober 2014.

Presentationer av hedersdoktorerna 2014

Isabella Lövin, journalist, författare och sedan 2009 EU-parlamentariker (MP) är engagerad inte minst i frågor kring fiske och utkom 2007 med boken Tyst hav – jakten på den sista matfisken, som fick stort genomslag både i Sverige och utomlands.

Hon utses till hedersdoktor av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) framför allt för de insatser hon gjort som journalist och författare.

Hon har ”som få andra … satt fokus på fiskefrågorna såväl i Sverige som internationellt”, heter det bland annat i motiveringen.

Guillermo ”Gil” Penalosa, chef för 8-80 Cities, Kanada har av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV-fakulteten) utsetts till hedersdoktor.

Motiveringen är bl.a. att han är en ledande röst på den globala scenen när det gäller betydelsen av öppna och gröna ytor för att skapa bättre stadsmiljöer.

Gil Penalosa, ursprungligen från Colombia, är chef för organisationen 8-80 Cities i Toronto, Kanada som arbetar för att utveckla stadsmiljöer för alla åldrar (”från 8 till 80”).

Ottoline Leyser, professor vid universitetet i Cambridge, har av den skogsvetenskapliga fakulteten (S-fakulteten) vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) utsetts till hedersdoktor med bland annat motiveringen att hon har haft stor betydelse för utvecklingen av växtfysiologisk forskning vid S-fakulteten.

Hon disputerade 1990 vid Cambridge i växtgenetik. Hon byggde upp ett eget forskningsprogram vid universitetet i York 1994–2010 innan hon återvände till Cambridge, där hon nu är chef för Sainsburylaboratoriet. Hennes forskning handlar till stor del om växtgenetik och olika växthormoners interaktion med miljön.

Sandra Edwards, professor vid universitetet i Newcastle har av fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (VH-fakulteten) utsetts till hedersdoktor. Hon disputerade 1980 i Reading och blev professor i Newcastle år 2000.

Hon har i sin forskning fokuserat på grisars inhysning, utfodring, reproduktion, välfärd och skötsel i extensiva och ekologiska produktionssystem.

”De som träffat henne och lyssnat till henne … slås av hennes höga pedagogiska förmåga”, heter det bland annat i motiveringen.

Ingmar Börjesson, civilingenjör och tidigare bl a forskningschef hos Cerealia och senare hos Lantmännen, har av fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ-fakulteten) utsetts till hedersdoktor.

I motiveringen heter det bland annat att han ”på ett mycket påtagligt sätt bidragit till att öka samarbetet mellan NJ-fakulteten och industrin inom många områden”. Han har även varit engagerad i fakultetens utbildningsprogram på många olika sätt.

• Se inspelningen av hedersdoktorernas föreläsningar vid doktorspromotionen 2012 

Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

Mark Peoples disputerade 1980 vid Melbourne-universitetet. Han är i dag stf chef för CSIRO Plant Industry i Australien. Han är en högt skattad forskare inom agrikulturella system, bl a odlingssytem med hänsyn tagen till kväve- och vattenförsörjning, markbiologi och biologisk kvävefixering hos baljväxter.

Han insatser för vetenskapen är stora inom spannmåls- och baljväxtodlingen i Asien och Australien och hans forskning tar hänsyn både till produktivitet och till hållbarhet. Han arbetar ofta nära odlarna.

Mahmoud Solh är generaldirektör för ICARDA (International Center for Agricultural Research in the Dry Areas) i Aleppo, Syrien. Aleppo är på många sätt jordbrukets vagga, där sädesslag som vete och korn först började odlas. Hedersdoktoratet är ett sätt att uppmärksamma hans stora insatser för att föra ut forskningsresultat till jordbrukare I torra områden I framför allt Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien. ICARDA är ett s k CGIAR-center med vilket SLU har ett mångårigt samarbete.

Mahmoud Solh, född i Libanon, disputerade vid universitetet i Davis i Kalifornien och har varit verksam vid ICARDA i ett kvarts sekel, varav de senaste sex åren som chef. Genom hela sin karriär har han fokuserat på livsmedelssäkerhet, fattigdomsbekämpning och kunskapsuppbyggnad inom de nationella jordbruken.

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap

Fältentomolog Bengt Ehnström, Nås

Bengt Ehnström är en av Nordens främsta entomologer och som nybliven pensionär är han fortfarande mycket aktiv. Han har ägnat hela sitt vuxna liv åt insekter, först som anställd vid Skogshögskolan i Stockholm, från 1977 vid SLU i Uppsala.

Före de flesta uppmärksammade Bengt Ehnström att åtskilliga insektsarter riskerade att försvinna. I början av 1980-talet var han därför med och bildade Databanken för hotade arter, nuvarande ArtDatabanken. Successivt ökade han sina insatser inom naturvårdsentomologin och från 1995 arbetade han på heltid vid ArtDatabanken.

Hans böcker om faunavård i skogsbruket 1979 och 1986 är unika pionjärarbeten som fått ett oerhört genomslag inom det praktiska skogsbruket och hans idéer och råd kan numera avläsas i den svenska skogen.

Catherine Bastien är en nationellt och internationellt mycket respekterad forskare i kvantitativ genetik. Hennes viktigaste insatser har varit att utveckla skogsträdsförädling genom att kombinera traditionella och molekylära urvalsmetoder för att förädla framför allt poppel. Hon har stort förtroende i forskarvärlden och är mycket efterfrågad som rådgivare för olika forskningsprojekt.

Hon har också framgångsrikt lyckats att visa en god förståelse för kopplingen mellan processer på molekylär nivå och komplexa ekologiska samspel.

Hon har ansvaret för de franska förädlingsprogrammen för tall och poppel och har deltagit i flera stora europeiska projekt för bevarande och nyttjande av poppel. Hennes insatser har haft stor betydelse för förädlingen av vedartade väster i Europa. Hon är också en drivande kraft i det s k Samba-projektet (Salix molecular breeding activities) som delvis bedrivs inom NL-fakulteten vid SLU.

Fakulteten för skogsvetenskap

Godwin Kowero har haft betydande inflytande för att utveckla afrikansk skogsvetenskap. Under förhållanden av resursknapphet som råder inom afrikansk akademi har Kowero visat på stor förmåga till institutionellt byggande, forskning, syntes och inte minst som förmedlande av viktiga budskap inom policybildning. På senare år, som generalsekreterare i African Forest Forum (en nätverksorganisation för afrikanska skogsforskare), har Kowero lyckats förmedla viktig kunskap kring skogsfrågor upp mot regional och global politisk nivå. På så sätt har han haft stor vikt för att ge röst åt ett växande inhemsk afrikanskt skogsforskarsamhälle – på en kontinent där diskussionen dominerats av internationella forskare, ideella organisationer och biståndsgivare.

Kowero har drivit sin forskning först vid olika universitet i Afrika, och sedan vid Centre for International Forestry Research (CIFOR, först i Västafrika, sedan vid högkvarteret i Indonesien och slutligen som regionchef för östra och södra Afrika). Forskningen berör ekonomi, policy, och uthålligt utnyttjande av skog och andra naturresurser. Det gäller såväl regnskogen som industriplantager, samt, inte minst, de stora ”miombo-skogarna” i sydöstra Afrika. Vid sidan av sin akademiska grund i skogsekonomi, besitter Kowero en akademisk bredd som blir allt mer sällsynt i en ofta starkt specialiserad internationell akademi.

Professor Sreenivasa Rao Jammalamadaka, University of California, Santa Barbara, USA

Sreenivasa Rao Jammalamadakas forskningsintressen täcker ett brett spektrum av både teoretisk och tillämpad statistik samtidigt som han har betydande erfarenhet av konsultverksamhet. Han är världsledande inom flera olika områden av statistik, något som numera med specialisering inom allt snävare områden är sällsynt.

Vid ett sektorsuniversitet som SLU är det viktigt med både djup och bredd inom forskningen samt att kombinera teoriutveckling med tillämpningar. Denna förmåga är utmärkande för Jammalamadaka. Från en specifik tillämpning utvecklar han en allmän teori, vilket medför att hans resultat kan tillämpas inom många olika områden. Hans forskningsområden är mycket relevanta för den forskning som bedrivs vid SLU. Som världsledande inom flera områden är han flitigt citerad och har publicerat sig såväl i de mest prestigefyllda matematisk statistiska tidskrifterna som i tillämpade tidskrifter.

Han är en mycket uppskattad handledare, samarbetspartner och föreläsare och är därför väldigt ofta inbjuden talare vid konferenser samt vid statistiska institutioner. Under mer än 25 år har forskare vid skogsvetenskapliga fakulteten haft ett återkommande samarbete med University of California at Santa Barbara och professor Jammalamadaka i synnerhet.

Andrés Weintraub Pohorille har av S-fakulteten utsetts till hedersdoktor. Professor Weintraub har dessvärre inte möjlighet att delta i promotionshögtiden utan kommer i stället att promoveras 2013.

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Från slutet av 1970-talet och fram till i dag har agronom Christina Plancks engagemang och medverkan för att öka kunskapen inom utfodringsområdet varit mycket omfattande och har bedrivits främst i skrift, böcker och artiklar, som lärare och föredragshållare i olika utbildningar och kurser, som rådgivare och som inspiratör till FoU-verksamhet. Hon har under hela sin yrkesverksamma tid följt forskningen på hästutfodringsområdet, förutom genom litteraturen bland annat genom ett aktivt deltagande i EAAP:s kongresser och i dess hästkommission. Planck har också varit idégivare till olika forskningsprojekt.

Christina Planck utsågs 1993 att tillsammans med tre kolleger utreda förutsättningarna för att starta en hippologutbildning vid SLU och spelade även en viktig roll för utbildningens genomförande sedan regeringen fattat beslut om att starta utbildningen.

Dr Henning Steinfeld är chef för The Livestock Information, Sector Analysis and Policy Branch vid FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO i Rom, där han har arbetat i mer än tjugo år. Steinfeld är den mest inflytelserika personen i den globala debatten om animalieproduktionens miljöpåverkan; ett område där VH-fakulteten har ett stort engagemang. Allt sedan boken Livestocks´ Long Shadow publicerades för fem år sedan, med Steinfeld som huvudförfattare, har han flitigt anlitats av olika organisationer, universitet och regeringar för att utveckla sina tankar om hur en miljömässig uthållighet i livestock-sektorn kan kombineras med social och ekonomisk uthållighet. Inom detta område är han en världsauktoritet.

Hedersdoktorernas föreläsningar

• Se inspelningen av hedersdoktorernas föreläsningar vid doktorspromotionen 2011 

Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap

Fakulteten för skogsvetenskap

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Hedersdoktorer 2010

Doktorshattar och lagerkransar. Vackra klänningar och stiliga frackar. Årets promotion närmar sig för SLU i Uppsala.

Följande hedersdoktorer har utsetts 2009 av SLU:s fyra fakulteter:

FAKULTETEN FÖR LANDSKAPSPLANERING, TRÄDGÅRDS- OCH JORDBRUKSVETENSKAP

Kim Hummer är forskningschef vid National Clonal Germplasm Repository, en genbank för frukt och bär i USA. Genbankerna i USA innehåller såväl etablerade sorter som vildinsamlat material från alla de områden i världen där växtslaget förekommer. Genbankerna ska kunna förse forskare och växtförädlare med lämpligt växtmaterial.

Kim Hummer har blivit en nyckelperson inom det viktiga arbetet med att samla in, identifiera, karaktärisera och analysera, samt bevara och tillhandahålla växtgenetiska resurser. Hon har deltagit i många insamlingsexpeditioner runt hela jorden. Kim Hummer har särskilt ägnat intresse åt olika frukt- och bärslag såsom vinbär, krusbär, blåbär, tranbär, lingon och humle .  

SLU i Balsgård har under många år haft god kontakt med Kim Hummer och hennes forskargrupp. Förhoppningen är att kunna utöka det samarbetet i framtiden när SLU nu tar ett ökat ansvar för bevarande av växtgenetiska resurser.

Alba Marian Cotes Prado är forskare och föreståndare för centrum för bioteknologi och bioindustri vid Colombian Corporation for Agricultural Research (Carpoica) i Bogota, Colombia. 

Alba Marian Cotes Prado är mikrobiolog och har sedan slutet av 1980-talet forskat om mikroorganismer som kan användas i biologisk bekämpning av växtsjukdomar och skadeinsekter i jordbruket. Hon har också verkat för att forskningsresultaten ska komma till praktisk nytta i jordbruket i exempelvis av kommersiella produkter.

Vid sidan av forskningen har Alba Marian Cotes Prado engagerat sig mycket i undervisning och administration. Detta har bland annat utmynnat i forskningssamarbeten och studentutbyten med SLU, något som inleddes redan 1991. Forskningsinriktningen vid Carpoica är mycket lik den vid SLU. På senare tid har hon hjälpt SLU att bygga upp kontakter med CIAT (The International Center for Tropical Agriculture).

FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP

Felicity Huntingford är professor i funktionell ekologi, vid University of Glasgow i Skottland. Hon har varit engagerad i forskning om fiskbiologi i över 30 år och är en av föregångarna inom beteendeekologi på fisk.  

Huntingford är speciellt känd för att använda grundläggande beteendestudier för att få kunskap om hur fiskevård och produktion av odlad fisk kan optimeras samt hur denna kunskap kan tillämpas praktiskt. Hennes forskning handlar även om hur odlingsbetingelserna för fisk kan anpassas och därmed förbättra djurvälfärd och odlingseffektivitet. 

Felicity Huntingford har skrivit fyra böcker, publicerat över 160 vetenskapliga artiklar och är ytterst välciterad bland biologer. Hon och hennes forskargrupp har haft täta kontakter med SLU under årens lopp och samarbetet kommer att bli extra värdefullt i samband med den ökade satsningen på vattenbruk som aviserats i Sverige.

Genom att utse Felicity Huntingford till hedersdoktor vill fakulteten för skogsvetenskap vid SLU uppmärksamma hennes stora bidrag till beteendeforskningen och till den ökade betydelsen av att tillämpa grundläggande evolutionära frågeställningar inom vattenbruket. 

Werner Kurz, Canadian Forest Service, Victoria, British Columbia, Kanada, har under de senaste 20 åren arbetat med hur skötsel och naturliga störningar påverkar de boreala skogsekosystemens kolbalans. Han leder arbetet med att utveckla Kanadas system för inventering och rapportering av den nationella kolbalansen samt utvecklingen av en kolbalansmodell för den skogliga sektorn.  

Werner Kurz har haft en central ställning inom ”The Intergovernmental Panel on Climate Change” när det gäller skogens roll i klimatarbetet och varit ”lead author” av ett flertal av panelens rapporter. Hans arbete har ökat vår förståelse av den boreala skogens direkta och indirekta inverkan på klimatet. 

Gunnar Olofsson, VD, Sveaskog, har bidragit till en positiv utveckling av den skogliga forskningen i Sverige. Stödet till SLU:s verksamhet har omfattat hela skogsfakultetens verksamhet från grundläggande molekylär biologi till den mest tillämpade skogsskötselforskningen.  

Bland Sveaskogs kanske viktigaste bidrag till forskningen återfinns en omfattande markupplåtelse för olika typer av fältbaserad verksamhet.  

Gunnar Olofsson uppmärksammas för sitt stöd till SLU genom att utnämnas till hedersdoktor vid den skogsvetenskapliga fakulteten.

FAKULTETEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH HUSDJURSVETENSKAP

Temple Grandin avlade sin doktorsexamen i husdjursvetenskap vid University of Illinois 1989. Idag arbetar hon vid Colorado State University, där hon undervisar och forskar om djurens beteende och kring frågor om husdjurens välfärd. Temple Grandin, som är autistisk, anser att hennes autism hjälpt henne att få en djupare förståelse bland annat för djurens stressbeteenden.

Med böcker som ”The way I see it”, ”Animals make us human”, ”Animals in translation”, ”Labelled autistic” och ”Humane livestock handling” har Temple Gradin skildrat sin autism, sin forskning och sin syn på hur husdjurens välfärd kan förbättras. ”Animals make us human” har legat på bestseller-listor i både USA och Canada. I ett uppmärksammat reportage från BBC som sändes i SVT för något år sedan berättade hon om sig själv och sin verksamhet. Detta program, ”The woman who thinks like a cow”, finns på YouTube.

Temple Grandin har utifrån sin forskning kring djurs beteenden utvecklat system för hantering av djur i slakterier i syfte att minska deras stress i samband med slakt. Hon har också skapat riktlinjer att använda vid bedömning av slakteriernas hantering av de levande djuren. Denna certifiering av djurens välfärd har börjat användas som ett försäljningsargument för ”djurvänliga” köttprodukter i USA. Läs mer på www.grandin.com.

Barbro Soller har arbetat som journalist, författare och TV-producent. Hon var först allmänreporter på Dagens Nyheter 1951-1964 och sedan miljövårdsreporter (den första på heltid i Sverige) på samma tidning 1964-1969. Efter flera år på Läkartidningen blev hon sedan miljövårdsreporter på SVT Aktuelltredaktionen 1972-1987. Hon var producent för SVT:s Vetenskapens värld, 1987-1993, och ledamot i regeringens miljövårdsberedning 1979-1980.

Barbro Soller har skrivit böcker som ”Nya lort-Sverige” (1969), ”Djurfabriken” (1971) och ”Storken i vattenriket” (2000). Hon har gjort filmer om Indien och Kenya åt SIDA samt bland annat TV-filmerna ”Vattnet som försvann”, ”Den vilda parken” och ”De sista vargarna?”

Med boken ”Djurfabriken” kom Barbro Soller att tidigt skildra industrialiseringen av den svenska djurhållningen under 1950- och 1960-talen. Boken innebar att debatten om djurvälfärd och antibiotika i djurfoder tog fart på allvar i Sverige. Hon var en av de första att i debatten föra in frågan om användning av antibiotika i djurhållningen som riskfaktor för utvecklingen av antibiotikaresistens. Hon har alltid framhållit vikten av forskning och utbildning inom dessa områden.  

FAKULTETEN FÖR NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP

Fredrik Sjöberg, bosatt på Runmarö i Stockholms skärgård, har under lång tid bidragit till att stimulera allmänhetens intresse för kunskap om såväl naturen och miljöfrågor i allmänhet, som entomologi och insekter i synnerhet.

Han har spridit sitt budskap genom ett antal böcker, bland annat "Flugfällan" som utkom 2004

och som nominerades till Augustpriset. Fredrik Sjöberg medverkar regelbundet i flera tidningar och var 2004 en av sommarpratarna i P1:s radioprogram "Sommar".

Han skrev också manus till teatern Insektsgalan som under 2007-2008 framfördes av Stockholms stadsteater i regi av Helge Skoog.

I motiveringen står bland annat " I hela sin yrkesgärning lyckas Fredrik Sjöberg, genom att utgå från nyfikenhet, samhällsrelevans och vetenskap påvisa behovet av fördjupad kunskap inom såväl biologi i allmänhet som entomologi i synnerhet."  

Dr Rob Samson, CBS Fungal Biodiversity Centre i Utrecht, Holland, är en av världens främsta systematiker när det gäller Aspergillus- och Penicillium-svampar. Dessa svampar kan ge skador på såväl människor som djur, förstöra livsmedel och bilda gifter. En stor mängd livsmedel får sina karakteristiska egenskaper efter fermentation med Penicillium-arter, till exempel mögelost och salami.

Rob Samsons forskning och pedagogiska verksamhet håller mycket hög internationell klass. Han har skrivit mer än 220 vetenskapliga artiklar och 35 böcker om svampsystematik.

Med utgångspunkt i taxonomisk forskning har Rob Samson vidgat sitt forskningsfält till studier med bioteknisk, livsmedels- och medicinsk inriktning. Forskare på institutionen för mikrobiologi vid SLU samarbetar med dr Samsons grupp inom tre olika mykologiska projekt.

Parallellt med forskningen har Rob Samson också haft ett stort engagemang för utbildning inom svampidentifiering och arrangerat kurser inom ämnet. Många doktorander från SLU har sedan 1980-talet via dessa kurser lärt sig identifiering av livsmedelsburna svampar.

Rob Samsons lärobok "Introduction to food- and airborne fungi" används årligen av mer än 200 studenter vid SLU.

Följande hedersdoktorer har utsetts av SLU:s fyra fakulteter:

FAKULTETEN FÖR SKOGSVETENSKAP

Dan Binkley, professor vid Colorado State University, Fort Collins, Colorado, USA. Dan Binkley belönas för sina framstående forskningsinsatser inom skogsekologi, i synnerhet rörande det skogliga ekosystemets biogeokemi och skogars tillväxt. Han har i många år varit en aktiv och inspirerande samarbetspartner för forskarna vid fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.

Föredrag: ”Kommunistisk” skog växer bättre

Referat:
Varför träd växer som de gör och hur ska man plantera skog för att nå maximal effektivitet, var temat för den skoglige hedersdoktorn Dan Binkleys föreläsning. Han är professor vid Colorado State University i USA och belönas för sina framstående forskningsinsatser inom skogsekologi, och har i många år varit en inspirerande samarbetspartner för skogsforskarna vid SLU.

Han berättade om de faktorer som styr tillväxten i framför allt eukalyptusskogar i Brasilien, som han har studerat. Tillförsel av ljus, vatten och näring är naturligtvis viktiga faktorer, men en ännu viktigare faktor är homogenitet. Om alla plantor sätts ut samtidigt, i vad han skämtsamt kallade ”kommunistiska” skogar där alla får lika mycket, blir tillväxten jämnare än i ”kapitalistiska” skogar, där plantorna satts ut vid olika tillfällen och de starkaste träden ökar sin tillväxt på de svagares bekostnad.

De dominanta träden tar effektivare upp ljus, vatten och näring. Den fjärdedel av träden som är störst i eukalyptusskogen tar till sig hälften av allt ljus, vatten och näring och står för 60 procent av virkestillväxten.

Vad Binkley och hans forskarlag emellertid ännu inte har lyckats finna svaret på är varför trädens tillväxt avtar med ålder, oavsett vilka insatser som görs med gödsling, planteringsteknik eller liknande. Tillväxtkurvan pekar rakt uppåt under fyra, fem år, men sedan böjer den tillbaka igen.

Text: Mikael Jansson, SLU

Niels Elers Koch, professor vid Centret för skog, landskap och planering vid KVL i Horsholm, Danmark. Niels Elers Koch har gjort utomordentliga insatser inom skogsforskningen och aktivt verkat för internationellt och nordiskt samarbete inom skogsvetenskapen. Koch har byggt upp en framgångsrik skoglig forskning i Danmark och bidragit till att vidga forskningens syn på skog. Den urbana skogen och dess betydelse för människornas rekreation har uppmärksammats.

Elers Kochs forskningsbakgrund är inom skogspolitik. Han har visat stor kunskap och bredd inom området . Han har länge varit engagerad inom IUFRO (International Union of Forest Research Organizations), där han för närvarande är vicepresident. 

Föredrag: Viktigt hitta framtida skogsnischer

Referat:
I framtiden är det viktigt att både skogsforskningen och skogsnäringen hittar sina nischer globalt, sade S-fakultetens hedersdoktor Niels Elers Koch, professor vid Centret för skog, landskap och planering vid KVL i Horsholm, Danmark. Elers Koch har verkat för internationellt och nordiskt samarbete inom skogsvetenskapen och byggt upp en framgångsrik skoglig forskning i Danmark.

Han gjorde en historisk tillbakablick och konstaterade att Danmark en gång var i det närmaste helt skogstäckt, men att avhuggning för byggenskap, odlingsmark och energi reducerade ytan till som minst två procent av landets yta. I dag är omkring 20 procent skogstäckt, och danskarna, precis som i Sverige, har lärt sig att nyttja skogen inte bara för produktion utan också för rekreation.

Annat var det när den danska örlogsflotta, som år 1801 besegrades av engelsmännen, byggdes. Den bestod av ett par dussin fartyg, och till vart och ett gick det åt 200 hektar ekskog, vilket närmast utplånade landets ekbestånd.

I och med att allt fler människor bosätter sig i städerna kommer stadsmänniskornas värderingar att bli allt viktigare, och därmed också skogen som rekreationsområde, menade Elers Koch. Han hänvisade bland annat till en undersökning som visar att 90 procent av danskarna har skogsvistelser som rekreation – att jämföra med exempelvis biobesök (45 procent) eller opera (fem procent).

Som ett exempel på framtida nischer tog han den danska julgransodlingen:

- Man kan skratta åt det, men Danmark är faktiskt världens största exportör av julgranar!

Text: Mikael Jansson, SLU 

Edvin Nilsson, naturfotograf, Jokkmokk, belönas för sitt engagerade och skickliga arbete med inventering och dokumenterande av Sveriges natur, särskilt nationalparkerna och skogens flora och fauna. Han är en av viltinventeringens pionjärer, utomordentligt skicklig naturfotograf och naturskildrare, samt mångårig och outtröttlig folkbildare. Han var under lång tid tillsynsman för Sareks, Padjelanta, Stora sjöfallets och Muddus nationalparker, med särskilt ansvar för Sarek.

Edvin Nilsson har dokumenterat det inre skogslandets och fjällens särdrag, samt de svåråtkomliga rovdjuren. De ca 70 000 fotografierna från 50 år som nu finns i arkiv med uppgifter om var bilderna tagits utgör ett unikt material av stort värde för framtida analyser av till exempel naturens och landskapens förändringar. Edvin Nilsson är vid fyllda 80 år fortfarande aktiv och kan se tillbaka på ett mer än 40-årigt värv som folkbildare och föreläsare.

Föredrag: Sarek är Edvin Nilssons plats på jorden

Referat:
– Sarek, i centrum av Laponia, det är mitt absoluta ställe på jorden.
Med de orden sammanfattade den skoglige hedersdoktorn vid SLU Edvin Nilsson över 60 års värv i Lapplands världsarv.
Naturfilmaren Edvin Nilsson har vuxit upp och levt hela sitt liv uppe i norra Sverige. Från födelsen i Malmberget var det inte långt till de unika fjällområden han har inventerat och dokumenterat under hela sitt liv. Genom fotografier, filmer och böcker har han beskrivit fantastiska miljöer, sällsynta växter, skygga rovdjur och fåglar.

- I Sarek finns platser som är de mest värdefulla i hela Europa, sade han.

I 16-årsåldern fick Edvin Nilsson sin första bekantskap med vilda djur och området Laponia. Då var han ute i vildmarken för att jaga tillsammans med sina två större bröder. De upptäckte björnspår endast 15 meter från sin eldstad.

Några år senare som vuxen, såg han under en flygspaning spåren av en vildsint skoterjakt och skjutna björnar. Edvin Nilsson har sedan dess sett mer än 200 björnar men aldrig känt sig hotad av dem.

- Alla har snällt gått undan, berättade han.

Under 20 års tid var Edvin Nilsson parkvakt i Sarek, som också blivit hans smeknamn. De många erfarenheterna av det arbetet och hans ödmjuka sätt att närma sig naturen och dess växter och djur lyste igenom hans intressanta hedersdoktorsföreläsning. Det var många som kommit till SLU i Ultuna för att lyssna den 10 oktober, dagen före promotionen och tio dagar innan han skulle fylla 80 år.

Vackra naturscenarier på storbildskärmen ackompanjerades med poetiska namn på platser som Sjaunja, Muddus, Saltoluokta, Padjelanta, Rapadalen och Sulitelma. Många av de vilda djur som Edvin Nilsson sett i fjällen visades upp i en imponerande samling bilder. Här sågs fjällräv, lämmel, havsörn, tjäder, pärluggla, hökuggla, fiskgjuse, kungsörn, sångsvan och nämnda björnar. Han har fler än 70 000 fotografier i sitt arkiv.

I sin befattning som parkvakt ingick att med kamera och penna dokumentera sina iakttagelser. Dessa väckte intresse för att skapa böcker som ”Sarek, vandringar i vår sista vildmark”, ”Mitt vildmarksrike Sarek”, ”Muddus, den gamla skogen” och ”Nordisk fjällflora”. Edvin Nilsson har även producerat 13 naturfilmer för SvT.

På 1960-talet hjälpte han professor Bertil Haglund med en utredning om de fyra stora rovdjuren. År 1974 blev han fältchef för viltinventeringen i norr ovanför trädgränsen, ett arbete han behöll till 1996. Samma år hamnade Sarek på Unesco:s världsarvslista, som ”norra Europas ojämförligt finaste och mest värdefulla vildmarksområde”.

Text: Carin Wrange och Mikael Propst, SL

FAKULTETEN FÖR VETERINÄRMEDICIN OCH HUSDJURSVETENSKAP

Karl Erik Olsson, lantbrukare, bördig från Hässleholm, har varit en effektiv talesman för de ”svenska” djurfrågorna i internationella sammanhang på högsta politiska nivå. Som europaparlamentariker under åren 1995 till 2004 spelade han en aktiv roll för införandet av förbud mot antibiotika i djurfoder, för BSE-frågans lösning och för hur jordbruksrelaterade frågor hanterades i samband med EU:s östutvidgning.

Allt sedan tiden som jordbruksminister under åren 1991 till 1994 har Karl Erik Olsson aktivt bidragit till att främja både forskning och utbildning vid SLU och VH-fakulteten. Hans kunskap och omfattande nationella och internationella nätverk har varit och kommer att vara av stor betydelse för SLU:s och VH-fakultetens fortsatta utveckling, närmast under Sveriges EU-ordförandeskap 2009.

Föredrag: Från bondeliv till politisk arena

Referat:
Från bondens jordnära perspektiv till de stora politiska frågorna kring livsmedelsproduktion handlade förre jordbruksminister Karl Erik Olssons bidrag till hedersdoktorernas föreläsningar vid SLU. Han var en av två hedersdoktorer vid fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap.
Under sin föreläsning målade Karl Erik Olsson även upp en vision för hur han vill att världen ska utvecklas för att jordens resurser ska räcka till alla.

-Jag har arbetat med jord och ord under hela mtt liv, sade Karl Erik Olsson. Att vara bonde är att hjälpa livet, att befrämja livsbetingelserna och öka produktionen. Men jordbruket har ibland varit en kamp mot naturen genom de monokulturer vi har satsat på.

Under sin tid som politiker har det framför allt varit två viktiga frågor inom djurhållningen som engagerat den förre ministern. Dels den rutinmässiga användning av antibiotika, framför allt till grisar, samt användningen av kadavermjöl till nötkreatur.  Som europaparlamentariker 1995-2004 arbetade han aktivt för att få till en ändring i systemet. Arbetet blev framgångsrikt. Galna ko-sjukan satte fokus på problemet med kadavermjölet och medförde en förändring. Även bruket av antibiotika i foder lyckades han driva fram ett förbud mot.

Karl Erik Olsson framföll i sitt tal att vi i framtiden måste bli bättre på att leva med naturen istället för mot den, för att kunna försörja en växande befolkning i världen.
- Vi måste sträva efter att fullständigt recirkulera växtnäringsämnena, vi måste vara rädda om vårt vatten och använda det på flera sätt. Men det får inte finnas allvarliga föroreningar i vattnet som gör det omöjligt att bevattna åkermark och skog.

Under sina år som jordbruksminister 1991-1994 kom Karl Erik Olsson ofta i kontakt med forskning och utbildning vid SLU. Under hans styre togs bland annat beslutet att starta hippologutbildningen vid SLU samt införandet av nya former för näringslivsfinansierad forskning.

Forskningens framsteg har Karl Erik Olsson följt under långt tid.
- Forskning och utveckling är en tävlan, och den ska vara så fri som möjligt. Men den är inte fri från dagens ekonomiska verklighet, sponsorer är vanliga och industrifinansierad forskning förekommer.
- Vi kan i dag omvandla biologiska produkter industriellt till nästan vilken form vi vill, vilket ger oss möjligheter. Genmodifiering av grödor är ett sådant exempel. Det är dock viktigt att ta riskerna på fullt allvar när det gäller den typen av förändringar.

Karl Erik Olsson tycker att mänskligheten i dag lever på ett sätt som undergräver framtiden. Vi konsumerar på ett sätt som inte är uthålligt och för att bryta det måste vi samla ihop oss och hitta nya vägar.

Under sina år som EU-parlamentariker väckte Karl Erik Olsson förslag om global prisreglering med volymkontroll som bör styras av FN, FAO och WTO.

- Om vi blir så beroende av varandra att vi inte vill, kan eller vågar strida, finns förhoppningen att vi kan leva i harmoni i hela världen. Det är min önskan och nu känns det som tankegångarna börjar mogna och komma upp på agendan, sade han i sin föreläsning till hedersdoktor vid SLU.

Text: Carin Wrange

Ian Dohoo, professor vid University of Prince Edward Island (UPEI) i Kanada, är ytterst framstående inom veterinärmedicinsk epidemiologi. Han tillämpade tidigt moderna statistiska och epidemiologiska metoder på olika veterinärmedicinska frågeställningar och en stor del av hans forskning har ägnats åt att utveckla och förbättra epidemiologiska metoder.

Professor Dohoos forskning inom djurhälsa och djurvälfärd omfattar såväl nötkreatur som fisk, gris, häst och sällskapsdjur. Han har publicerat mer än 150 artiklar i internationella referee-granskade tidskrifter och är huvudförfattare till ”Veterinary Epidemiologic Research”, en lärobok i veterinärmedicinsk epidemiologi som används över hela världen. För sina insatser inom forskning och utbildning utsågs han 2005, som fjärde veterinär någonsin, till ”Fellow of the Canadian Academy of Health Sciences”.

Föredrag: Att observera, inte experimentera

Referat:
Den experimenterande forskningen tar reda på i fall något kan hända. Den observerande forskningen tar reda på om det faktiskt händer.

Så karaktäriserade VH-fakultetens hedersdoktor, den kanadensiske epidemiologiprofessorn Ian Dohoo sin forskning. Han hänvisade bland annat till Linné, som också skaffade sin kunskap genom att observera naturen.

Den epidemiologiska forskningen har gjort enorma framsteg de senaste 25 åren, inte minst genom utvecklingen inom dator- och kommunikationstekniken, konstaterade han.

Han berättade bland annat om sin pågående forskning som gäller en virusburen blodsjukdom hos odlad lax, ISA, och som slagit ut en femtedel av djuren i odlingarna. I vissa odlingskassar dör bara två procent av djuren, i andra så mycket som 98 procent. Många av de smittade laxarna återhämtar sig dock efter sjukdomen.

Han berättade också litet om sina studenter, dels veterinärstudenterna, som han betecknade som studietyngda och i allmänhet mer kliniskt än forskningsorienterade, och forskarstudenterna som har hunnit skaffa erfarenheter från världen utanför universitetet och som ofta är energiska, entusiastiska och fulla av frågor och idéer.

Dohoo har, inte minst genom NOVA-nätverket, i många år haft samarbeten med nordiska universitet.

Text: Mikael Jansson, SLU

FAKULTETEN FÖR NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP

Bengt Vessby, professor emeritus, Storvreta, beskrivs som en av pionjärerna bland Sveriges kliniska nutritionsforskare och utbildare inom området kost och hälsa. Hans forskning finns dokumenterad i ett imponerande antal vetenskapliga artiklar och har synliggjort Uppsala som ett starkt internationellt forskningscentrum inom nutritionsområdet.

Fakulteten vill med denna hedersutnämning erkänna Bengt Vessbys betydelse för att samarbetet mellan SLU och Uppsala universitet utvecklas på ett kreativt sätt inom nutritionsområdet, där bl.a. Uppsala livsmedelscentrum (ULC) och Centrum för klinisk prövning av livsmedel (KPL) utgör konkreta exempel.

Föredrag: Livsmedel och hälsa ledord för hedersdoktor

Referat:
Spelar det någon roll vad vi äter när det gäller risken att utveckla vissa sjukdomar? Eller är det  genetiska arvet starkare?
Professor Bengt Vessby från Uppsala hade några provocerande frågeställningar i inledningen till sin hedersdoktorsföreläsning vid SLU.
Rubriken på hans föredrag vid fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap löd ” Vad ska vi äta? Om behovet av kontrollerade koststudier.”

Bengt Vessby räknas som en av pionjärerna bland Sveriges kliniska nutritionsforskare och utbildare inom området kost och hälsa. Genom honom har forskningssamarbetet mellan Uppsala universitet och SLU utvecklats på ett kreativt sätt. Konkreta exempel är bildandet av Uppsala livsmedelscentrum (UCL) och centrum för klinisk prövning av livsmedel (KPL).

- De flesta av oss kommer att dö i sjukdomar som beror på vårt sätt att leva och äta, sade Bengt Vessby. Det är främst hur vi lever, inte på grund av arvsanlagen , som vi får en rad farliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar, diabetes av typ 2, samt cancer.

Människor i olika delar av världen lever annorlunda och olika länders kost ger olika problem. Det som bestämmer förekomsten är av hur vi lever, vad vi äter och om vi är rökare.
Men det är aldrig för sent att förändra sina kostvanor. Genom att till exempel byta ut smör mot rapsolja kan halten av farligt kolesterol sänkas radikalt.

- Det är viktigt att de råd vi ger måste grundas på vetenskapliga studier. Tyvärr är det inte helt enkelt att göra kontrollerade studier om mat jämfört med studier om läkemedel och därför är det också svårt att ge helt säkra råd.

Bengt Vessby poängterade dock att det i Uppsala finns mycket goda förutsättning för framgångsrika koststudier genom att här finns såväl SLU, Uppsala universitet och Livsmedelsverket.

Vad är då bra mat? Vad är det viktigaste för konsumenterna att tänka på?

- Råden är egentligen ganska enkla, sade Bengt Vessby. Varje dag bör man äta frukt och grönt, fullkornsbröd, byta ut margarinet mot olja och äta fisk minst tre gånger i veckan.

Text: Carin Wrange 

Dr André Bationo, född i Burkina Faso och idag verksam i Nairobi, Kenya, är en av de främsta inom afrikansk lantbruksforskning. Han har en stark vetenskaplig publicering men har också arbetat med fältförsöksorganisation, verkat som lärare, handledare och konsult till internationella organisationer. Dr Bationo har utfört huvuddelen av sin forskning under förhållanden som knappast går att föreställa sig: krigszoner, översvämningar, livsfarliga kommunikationssätt och tropisk hetta .

Dr Bationo har planerat och genomfört praktiska jordbruksförsök och lyft dem till en hög vetenskaplig nivå och samarbetar med flera forskare vid NL-fakulteten. Denna hedersutnämning markerar SLU:s och fakultetens intresse för U-landsfrågor samt lyfter fram Afrikas problem och möjliga lösningar.

Föredrag. ”Inget barn ska behöva somna hungrigt”

Referat:
- Det bedrivs mycket forskning kring markanvändningen i Afrika, men väldigt få av resultaten når ut till småbönderna – det är vår största utmaning.

Det sade NL-fakultetens hedersdoktor Dr André Bationo. Han är född i Burkina Faso och i dag verksam i Nairobi, Kenya, är en av de främsta inom afrikansk lantbruksforskning. Han har utfört huvuddelen av sin forskning under förhållanden som knappast går att föreställa sig: krigszoner, översvämningar, livsfarliga kommunikationssätt och tropisk hetta.

 - Min dröm är att Afrika blir en kontinent där inget barn ska behöva gå till sängs hungrigt, sade han.

Bationo är i dag chef för AGRA, Alliansen för en grön revolution i Afrika. Han konstaterade att Afrika i dag är en kontinent som mest förknippas med problem: svält, markerosion, politisk instabilitet, aids-epidemier med mera. Bland de få glädjeämnena är framgångsrika afrikanska idrottsmän.

Bara utarmningen av jordarna kostar kontinenten motsvarande fyra miljarder dollar årligen. Konstgödselanvändningen söder om Sahara är den lägsta i världen. Men det finns glädjeämnen. Malawi har lyckats så bra att man nu kan exportera majs, och även skänka till grannländer.

Målen med AGRA:s arbete är att bättre integrera frågor som rör utsäde, handel, vatten och inte minst utbildning. Han konstaterade bland annat att Afrika behöver fostra en ny generation jordbruksforskare. Den gröna revolutionen måste också ledas av afrikanerna själva.

Text: Mikael Jansson, SLU

FAKULTETEN FÖR LANDSKAPSPLANERING, TRÄDGÅRDS- OCH JORDBRUKSVETENSKAP

Bent Schmidt Nielsen, förre rektorn för Den Kgl. Veterinær- och Landbohøjskole i Köpenhamn (KVL) lade genom sin utredning grunden för LTJ-fakulteten i Alnarp. Bent Schmidt Nielsen har under en lång följd av år verkat för ett utvidgat och nära samarbete inom KVLs och LTJ-fakultetens ansvarsområden. Bland annat var han en av drivkrafterna för DSH, den dansk-svenska hortonomutbildningen, ett pionjärprojekt i sitt slag.

Bent Schmidt Nielsen var också en av initiativtagarna till uppbyggnaden av det nordiska samarbetet inom NOVA, The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University Network, som grundades 1995. Fakulteten tycker det är av stor vikt att fortsätta och ytterligare förstärka samarbetet med den nya Life-fakulteten vid Köpenhamns universitet (f d KVL).

Föredarg: Samarbete honnörsord för tidigare rektor

Referat:
För Bent Schmidt Nielsen, förre rektorn vid KVL i Danmark, är gränsöverskridande  samarbete mellan universitet, ett honnörsord som har präglat mycket av hans arbete under åren.

Bent Schmidt Nielsen har bland annat varit pådrivande till bildandet av NOVA, (The Nordic Forestry, Veterinary and Agricultural University) 1995, utvecklingen av det gemensamma dansk-svenska hortonomprogrammet vid SLU och KVL 2001, samt omorganisationen av SLU:s nya organisation 2002.

Om dessa konkreta exempel och andra gränsöverskridande arbeten handlade hans hedersdoktorsföreläsning vid SLU. Rubriken på föredraget var Universitet i globala sammanhang – nätverk eller konkurrens? Bent Schmidt Nielsen blir hedersdoktor vid fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap.

- Det är en stor ära att bli hedersdoktor vid SLU, det är ett universitet som jag alltid har betraktat som KVL:s främsta samarbetspartner, sade han.

Bent Schmidt-Nielsen har under många år varit djupt engagerad i många universitets strategiska och ledningsmässiga utveckling. Sedan 2001 har han varit delaktig i 17 utvärderingar av universitet i Europa och Turkiet, organiserade av European University Association.

Ett viktigt budskap vid hans föreläsning var att ett universitet alltid måste präglas av fyra grundpelare för sin verksamhet. Dessa grundpelare är målsättning, visioner, strategisk planering och implementering. 

Han lade även stor vikt vid behovet av att universiteten blir alltmer internationella. 2008 finns det 2.9 miljoner utländska studenter inom OECD-länderna. 1975 var siffran 0.6 miljoner  studenter med utländsk bakgrund. Att kunna välja de bästa universiteten är en viktig faktor för dagens studenter.

Text: Carin Wrange

Jubeldoktorer

Följande jubeldoktorer hedras vid promotionen:

Gustaf Björck, Nils-Erik Björklund, Claes-Henry Hansson, Jan Rendel  och Stig Börnfors från fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap samt Lennart Ottosson, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap. Samtliga disputerade 1958.