Nya professorer

De nya professorerna föreläser om sin forskning i samband med installationen. Läs här och i installationsskriften om de nya professorerna och om deras forskning. Föreläsningarna kan ses på film.
Nya professorer 2016
Välkommen till årets installationsföreläsningar med de nya professorerna! Föreläsningarna är öppna för allmänheten, ingen anmälan krävs. Välkomna!
Program för föreläsningarna 2016 i Umeå
Kort om professorerna som installeras i Umeå med installationsföreläsningar 13 maj 2016 (inklusive pressbilder)
Vaughan Hurry
Livet i en drivhusvärld
Vaughan Hurrys forskning handlar om att förstå hur växter känner av förändringar i miljön, såsom extrema temperaturer, och hur de använder denna information för att öka eller minska aktiviteten hos vissa gener och sätta igång olika anpassningsmekanismer. Han undersöker även hur växternas ämnesomsättning påverkas under förändrade odlingsbetingelser. När nyckelkomponenter som ger ökad härdighet har identifierats kan dessa utnyttjas i förädling av jordbruksgrödor och skogsträd. Detaljkunskaper om växters stresshantering kommer att vara värdefulla i ett framtida mer nyckfullt klimat.
Karin Ljung
Hormoner styr växternas underjordiska liv
Karin Ljungs forskning handlar om de mekanismer som styr växters tillväxt och utveckling. Hon har kombinerat ett stort intresse för att utveckla nya, avancerade metoder för analys av små, organiska molekyler (metaboliter) med ett intresse för utvecklingsbiologiska processer i växter. Hon är särskilt intresserad av två forskningsområden: växthormonernas betydelse för rotsystemets utveckling, och hur dessa ämnen koordinerar tillväxt ovan respektive under jord.
David Parsons
Klarhet i det komplexa
David Parsons använder modeller som verktyg för att förstå hur olika jordbrukssystem och produktionskedjor fungerar, och för att undersöka om dessa kan förbättras genom förändrade driftsinriktningar eller skötselmetoder. Hans forskning har bland annat handlat om småskalig boskapsuppfödning, enskilda grödor, foderproduktion och klimatanpassningar. Ett stort projekt har rört utveckling av lönsam och hållbar köttdjursuppfödning i centrala Vietnam.
Arne Pommerening
Analys och modellering av skogliga strukturer
Arne Pommerenings forskning är inriktad på skoglig biometri, som handlar om att utnyttja skogliga mätdata för att undersöka hur t.ex. skogliga ekosystem och skötselmetoder fungerar. Genom sin forskning om skogliga strukturer har han fått unika möjligheter att modellera tillväxt och samspel i skogliga ekosystem. Resultaten kan tillämpas i bl.a. inventeringsarbete, skogsbruksplanering och övervakning av biologisk mångfald. Arne Pommerening har omfattande internationella forskningssamarbeten och många nationella och internationella uppdrag.
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar 15 april 2016
- Installationsföreläsningarna i Uppsala 15 april 2016
- Filmade föreläsningar i Uppsala den 15 april 2016
Här nedan ser du några av de nya professorerna berätta om sitt arbete i korta filmer:
Se filmen om SLU:s nya professor Tomas Roslin.
Se filmen om SLU:s nya professor Lotta Berg.
Se filmen om SLU:s nya professor Peter Bozhkov.
Lotta Berg
Djurvälfärd från gård till slakteri
Lotta Bergs forskning syftar till förbättrad kunskap om god djurhållning, främst beträffande lantbrukets djur och fisk, men även för sällskapsdjur, försöksdjur och vilda djur. Bland annat arbetar hon med djurvälfärd i samband med slakt. I ämnet ingår förebyggande djurhälsa och folkhälsa ("One Health"), sambandet mellan inhysning, skötsel och djurbeteende, samspelet mellan människa och djur och frågor kring långsiktig hållbarhet inom djurhållningen. Forskningen sker i samarbete med bl.a. Jordbruksverket och SVA, olika djurägar- och rådgivningsorganisationer samt flera svenska universitet. Internationella samarbetspartners finns i bland annat Nederländerna, Storbritannien och Mexiko.
Peter Bozhkov
Studerar celldöd för att förstå liv
Peter Bozhkovs huvudsakliga forskningsområde är programmerad celldöd hos växter. Peter Bozhkov var en av de första forskare som kunde visa vilken betydelse programmerad celldöd har i växters liv, och han har upptäckt unika mekanismer som reglerar sådan celldöd. Idag studerar han också hur nedbrytning av makromolekyler och organeller inuti celler bidrar till växters utveckling, åldrande och svar på stress.
Andrea Nightingale
Att förstå hur samhällen och miljöer omvandlas
Andrea Nightingale är geograf och utnyttjar både samhälls- och naturvetenskap för att förstå de komplexa samspel som påverkar samhällsutveckling och miljöförändringar. Inspirerad av feministisk teori utforskar hon de sätt på vilka kön, klass, ras, etnicitet och andra former av sociala skiktningar manifesterar sig i landskapet. Hennes forskning har visat att det är viktigt att förkasta förenklade förklaringar till hur samhällen formar miljön, och i stället inse att de miljöer och miljökonflikter vi ser idag är följden av ett invecklat samspel mellan politisk ekonomi, kunskap, sociala relationer, ekologi och kulturhistoria. En stor del av hennes fältarbete har utförts i Nepal.
Tomas Roslin
Jorden är insekternas planet
Tomas Roslins forskning var från början inriktad på samspelet mellan insekter och växter i fragmenterade landskap, men rör idag alla typer av biologiska samspel. Hans mål är att beskriva fullständiga "interaktionsnät", som inbegriper arter som konkurrerar med varandra, äter varandra, pollinerar varandra etc. Vad som fascinerar honom är hur populationer som är sammanlänkade genom en mängd skiftande interaktioner reagerar på varandra och på förändringar i miljön. De system han främst har studerat är dyngbaggar, växtätande insekter och deras naturliga fiender på ekar, samt näringsvävar i Arktis. I arbetet tillämpar han de senaste molekylära teknikerna för att identifiera både de arter som samspelar och kopplingarna mellan dem.
Nya professorer 2015
Nya professorer 2015
- Installationsföreläsningarna i Uppsala 16-17 april 2015, program
- Professorspresentationer 2015 (pdf)
- Filmer från professorsföreläsningarna 2015: professorsinstallation, Ultuna, 16 april, professorsinstallation, Ultuna, 17 April
Kort om professorerna som installeras i Uppsala med installationsföreläsningar 16-17 april 2015
Läs mer om dem i presentationsskriften:
Magnus Appelberg
Fisk som resurs och miljöindikator i en föränderlig värld
Magnus Appelberg är fiskekolog och arbetar med utveckling av en forskningsbaserad miljöanalys med fisken i centrum, där fisken ses som både födoresurs och miljöindikator. Hans arbete täcker både sötvatten och marina livsmiljöer och omfattar såväl metodmässiga som ekologiska aspekter. Ett av hans mål är bidra till utvecklingen av en adaptiv ekosystembaserad förvaltning av fiskbestånd, som systematiskt införlivar ny kunskap baserad på forskning och en miljöanalys som grundas på forskning och utvärderingar av genomförda åtgärder.
Anders Broberg
Sekundärmetaboliter – fascinerande och användbara
Anders Brobergs forskningsområde är naturproduktskemi. Han arbetar framför allt sekundärmetaboliter från växter, svampar och bakterier. Dessa ämnen har vanligen en mycket speciell funktion i organismen, t.ex. att skydda mot fiender, och ibland kan de vara användbara i andra sammanhang, t.ex. som antibiotika. En del av forskningen handlar om att isolera och strukturbestämma ämnena, en annan om att studera deras biologiska egenskaper och hur de bildas.
Anna Gårdmark
Storleken spelar roll för fiske och fiskars samspel
Anna Gårdmarks forskning handlar om samspelet mellan fiskar och deras byten och rovdjur, och vilken betydelse detta samspel har för hur arterna påverkas av fiske och miljöförändringar. Med hjälp av dessa nya kunskaper utvecklar hon också nya metoder för rådgivning till fiskeriförvaltningen. Målet är vetenskapligt grundade underlag som möjliggör ett fiske som är hållbart, både nu och i ett framtida klimat.
Magdalena Jacobson
Grisens infektionssjukdomar är viktiga för djurens egen hälsa – men också för människan och miljön
Magdalena Jacobson är specialist på infektionssjukdomar hos gris. I sin forskning tar hon fram och utvärderar diagnostiska metoder för grissjukdomar som skabb och proliferativ enteropati (en bakteriell tarminfektion). Hon har också utvecklat modeller som kan användas för att undersöka t.ex. vad kroppens immunförsvar betyder vid tarmsjukdomar som svindysenteri och proliferativ enteropati. Hon arbetar även med program för att utrota några av dessa sjukdomar.
Björn Lindahl
Svampar styr kollagringen i marken
Björn Lindahl är markbiologi inriktad på svampars roll i markprocesser. Han studerar samspelet mellan svampsamhällen och deras miljö; hur samhällets sammansättning styrs av miljöfaktorer och störningar, men också hur svampar påverkar sin omgivning, främst som nedbrytare av organiskt material. Mycorrhiza är ett särskilt intresse, och genom att använda en kombination av isotopanalyser och moderna molekylära metoder han har kunnat visa att mykorrhizasvampar spelar en viktig roll i regleringen av kollagring i barrskogsjordar.
Görel Nyman
Färre dödsfall bland sövda hästar med ny metod?
Görel Nyman är veterinär och specialist inom narkos och smärtlindring. Hennes forskning syftar till att förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten för djur i samband med operation. Hon har bland annat utvecklat en metod som ökar syresättningen av blodet hos hästar under narkos, och därigenom minskar mjölksyrahalten i muskulaturen. Som första klinik i världen erbjuder nu SLU:s Universitetsdjursjukhus i Uppsala denna behandling vid narkos.
Erik Petersson
Bevarar laxfisk i utbyggda älvar
Erik Peterssons forskning är starkt knuten till den odling och utsättning av laxfiskar som görs för att kompensera vattenkraftens negativa inverkan på dessa fiskbestånd. Viktiga frågor är hur man ska få odlad fisk som ska sättas ut att klara sig så bra som möjligt, och hur man bevarar den genetiska variationen i beståndet. Beteendestudier är en viktig komponent i forskningen, t.ex. hur vild och odlad fisk skiljer sig i fråga om parningsbeteende, parningsframgång och beteende mot rovdjur.
Tord Snäll
Ett skogsbruk som bevarar de skogslevande arterna
Tord Snälls forskning handlar om att förstå arters spridning och kolonisation í skogslandskapet, med tonvikt på trädlevande mossor och lavar. Med fördjupade kunskaper om arternas biologi utvecklar han datormodeller som beskriver arternas möjlighet att överleva i landskapet, beroende på hur det framtida skogsbruket bedrivs och hur klimatet förändras. Målet är ett skogbruk som både levererar skogsprodukter bevarar biologisk mångfald. Idag undersöker han också möjligheten att använda enklare modeller baserade på medborgardata, dvs. alla de artobservationer som allmänheten rapporterar in i olika databaser.
Catarina Svensson
Att förebygga är bättre än att bota
Catarina Svensson inledde sin forskarbana med studier om betesläppningskoccidios hos betande kalvar. Hon har även undersökt hur kalvars hälsa påverkas av inhysning och skötsel och hur kornas hälsa, fruktsamhet, mjölkproduktion och hållbarhet påverkas av uppfödningsfaktorer och energibalans. Hennes nuvarande forskningsområde är hälsovård för nötkreatur, och hon har ett stort intresse för metodik inom förebyggande hälsovård och djurhälsorådgivning.
Christian Swensson
Mjölk är gräs
Christian Swenssons forskning rör mjölk- och nötköttsproduktion. Han arbetar särskilt med miljö- och hållbarhetsfrågor; hur man utnyttjar kväve så effektivt som möjligt och motverkar negativa klimateffekter. Han ser mjölkproduktion som en oundviklig del av jordbruket i ett land som Sverige, där stora områden är som gjorda för vallodling. Han har även intresserat sig för majsensilage, ur både utfodrings- och växtodlingsperspektiv.
Barbro Ulén
Att odla föda utan att övergöda
Barbro Uléns forskning rör läckage av fosfor, kväve och bekämpningsmedel från jordbruksmark, med fokus på fosforläckage och erosion från dränerade lerjordar. Hon arbetar i skalor från mera kontrollerade laboratorie- och rutförsök till observationsfält och små avrinningsområden för att klargöra hur man med förbättrade odlingsmetoder och andra åtgärder kan minska läckagen. Resultat från hennes forskning används idag när myndigheter tar fram nya åtgärdsprogram för avrinningsområden.
Helena Wall
Styrkor och utmaningar i svensk fjäderfäproduktion
Helena Wall bedriver forskning på värphöns och slaktkyckling och hennes mål är en djurhållning som kombinerar god djurvälfärd med hög produktion, god produktkvalitet och liten miljöpåverkan. I studier av värphöns undersöker hon hur inhysning, skötsel och utfodring påverkar äggproduktion, äggkvalitet och välfärd. Hon gör också utfodringsförsök med inhemska proteinråvaror, såsom raps och åkerböna, som kan ersätta soja i foder till värphöns och slaktkycklingar.
Nya professorer 2014
Här presenteras de nya professorer som installeras år 2014 vid SLU i Ultuna (inklusive pressbilder).
- Presentationer - Professorsinstallation 2014 (pdf, 3 Mb, inklusive kontaktuppgifter)
- Se professorernas filmade föreläsningar!
Kort om professorerna som installeras i Uppsala med installationsföreläsningar 3-4 april 2014 (inklusive pressbilder)
Åsa Berggren:
Insekters spridning i gamla och nya områden
Åsa Berggren är naturvårdsbiolog och forskar om vad det är som påverkar hur insekter rör sig och sprider sig till nya områden. Människan påverkar spridningen genom att förändra miljön och transportera varor till när och fjärran. Vissa insekter får då svårt att överleva, medan andra kan komma till nya områden som fripassagerare. I både naturliga ekosystem och i odlingar kan införda arter påverka andra arter negativt och medföra nya sjukdomar. Åsa Berggrens forskning är viktig när man vill när man vill rädda hotade arter och hejda exotiska arters utbredning.
Anders Dahlberg:
Svamp – betydligt mer än vad vi ser
Anders Dahlbergs forskning har fokus på svamparnas till stora delar osynliga biologi i naturen; vilka svampar som finns var, varför de finns där de finns, vad de betyder för olika processer i naturen och hur deras mångfald kan förvaltas. Han arbetar också med att popularisera och att omsätta kunskap om svampbiologi i praktiken.
Lars Edenius:

Mer älgbete i skogen – ett sätt att minska skadorna
Lars Edenius är jägmästare och forskar bl.a. om förvaltning av klövvilt i samverkan med skogsbruket och andra intressenter. Han undersöker möjligheterna att skapa mer älgfoder genom t.ex. viltanpassad röjning och hopdragning av toppar och grenar vid avverkning, för att på så sätt styra bort betningen från känsliga bestånd och träd. Lars Edenius är samverkanslektor vid SLU med fokus på klövviltförvaltning.
Agneta Egenvall:
Borde hästen hålla längre?
Agneta Egenvall är epidemiolog och forskar om sjukdomar i djurpopulationer, ett område där statistik från försäkringsbolag och avelsföreningar är ytterst värdefull. Hon har arbetat med ett flertal djurslag och sjukdomar, men idag fokuserar hon på hästens hållbarhet. Bland annat har hon visat att den enskilde ryttaren eller tränaren har en ganska stor inverkan på skadenivån bland europeiska hopphästar på elitnivå. För att få bättre kunskap om denna ryttar- och tränareffekt kombinerar hon statistikinsamling med studier av det biomekaniska samspelet mellan häst och ryttare då hästen rids.
Tuija Hilding-Rydevik:
Miljöpolitik och genomförande – verktyg och villkor för lärande
Tuija Hilding-Rydeviks forskning handlar om hur människor i sina yrkesroller i offentliga organisations hanterar miljöfrågor – hur de resonerar, vilka begrepp de använder, hur de prioriterar mellan miljö och t.ex. ekonomi, hur de använder miljökonsekvensbeskrivningar och andra miljöpolitiska verktyg, hur de tar emot nya miljöpolitiska uppdrag osv. Genom att detaljgranska miljöpolitikens ”utförarled” ökar hon förståelsen för orsakerna till det som ibland kallas genomförandegapet – det vill säga avståndet mellan vad politiken skulle åstadkomma och hur det faktiskt blev i praktiken.
Hossein Jorjani:
Genetisk informationstjänst för boskapsavel
Hossein Jorjani är husdjurgenetiker och arbetar framförallt med avel inom mjölkkoraser. Han är inriktad på kvantitativ genetik, och forskningen rör därmed egenskaper hos djuren som styrs av hundratals eller tusentals gener i samspel med olika miljöfaktorer. Han är idag chefsgenetiker vid Interbull Centre, med säte vid SLU, och bidrar i denna roll till utvecklingen av effektiva metoder för avelsvärdering av mjölkboskap i mer än 30 länder.
Kostas Karantinini:
Med lantbruk och företagsekonomi i fokus
Kostas Karantininis är en ekonom med fokus på lantbruk, förädlingskedjor och livsmedelsföretag. Han studerar livsmedelsindustrins konkurrenskraft och betydelsen av bioteknologiska livsmedel. Även landsbygdsutveckling, lantbrukskooperationens ekonomiska uppbyggnad, hållbarhet och svinn i livsmedelskedjan tillhör hans forskningsintressen.
Anders Kiessling:
Vattenbruk en del av framtidens miljövänliga matproduktion
Anders Kiessling är biolog med fisk som specialområde. Som professor vid SLU verkar han för att nya och mer miljövänliga former av vattenbruk ska utvecklas, i både undervisning och forskning. Han testar nu fiskfoder som baseras på råvaror som inte konkurrerar med livsmedelsproduktion, exempelvis jäst odlad på matavfall, och blåmusslor som livnär sig på näringsämnen i Östersjön. En möjlig framtida utveckling är helt slutna och landbaserade odlingssystem för fisk och grönsaker.
Anders Kvarnheden:
Virus, virus, överallt virus
Anders Kvarnhedens forskning rör virussjukdomar hos växter och är främst inriktad på att förstå deras spridningsbiologi och evolution. Forskningen omfattar virussjukdomar i olika grödor både under nordiska förhållanden och i utvecklingsländer. I Sverige har det handlat mycket om vetedvärgsjuka medan det i tropiska länder har handlat om virus som angriper grödor som bomull, tomat och okra.
Stephan Köhler:
Vad kan ett vattenprov berätta om sitt ursprung?
Stephan Köhlers forskningsområde är miljögeokemi, med fokus på vattenkvalitet i sjöar och vattendrag, men också på dricksvatten. Han undersöker hur humus, metaller och andra ämnen rör sig mellan mark och vatten i avrinningsområden, liksom de faktorer som påverkar dessa flöden. I forskningen ingår fält- och laboratorieförsök, men också mer teoretisk modellering. Flera av de projekt han medverkar i syftar till att trygga tillgången på rent dricksvatten, idag och i framtiden.
Björn Lindahl:
Ny teknik revolutionerar svampforskningen
Björn Lindahl är svampekolog, och inriktad på ekosystemen i det norra barrskogsbältet. Han studerar samspelet mellan svampsamhällen och deras miljö; hur samhällets sammansättning styrs av miljöfaktorer och störningar, men också hur svampar påverkar sin omgivning, främst som nedbrytare av organiskt material. Mycorrhiza är ett särskilt intresse, och genom att använda en kombination av isotopanalyser och moderna molekylära metoder han har kunnat visa att mykorrhizasvampar spelar en viktig roll i regleringen av kollagring i barrskogsjordar.
Görel Nyman:
Färre dödsfall bland sövda hästar med ny metod?
Görel Nyman är veterinär och specialist inom narkos och smärtlindring. Hennes forskning syftar till att förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten för djur i samband med operation. Hon har bland annat utvecklat en metod som ökar syresättningen av blodet hos hästar under narkos, och därigenom minskar mjölksyrahalten i muskulaturen. Som första klinik i världen erbjuder nu SLU:s Universitetsdjursjukhus i Uppsala denna behandling vid narkos.
Paula Persson:
Hur kan man hindra uppkomst av växtsjukdomar?
Paula Perssons forskning handlar om växtsjukdomar i olika grödor. Hon arbetade tidigare främst med bakteriesjukdomar, men idag rör hennes forskning främst andra typer av sjukdomsframkallande organismer (patogener), särskilt svampar. Huvudintresset är patogenernas samspel med andra mikroorganismer i växternas närhet och hur de påverkas av odlingsåtgärder, grödor och växtföljder. Målet är att ta fram kunskaper som gör det möjligt att motverka sjukdomsutveckling genom ett välplanerat odlingssystem. I studierna av växtpatogener i fält används idag DNA-baserade diagnosmetoder.
Nya professorer 2013
Här presenteras de nya professorer som installeras år 2013 vid SLU i Ultuna och Alnarp (inklusive pressbilder).
- Presentationer - Professorsinstallationer 2013 (pdf, 3 Mb, inklusive kontaktuppgifter)
- Inspelade installationsföreläsningar 2013
Kort om professorerna som installeras i Alnarp med installationsföreläsningar 16-17 maj 2013
Peter Anderson:
Hur väljer insekter rätt växt?
Peter Andersons forskning handlar om insekters värdväxtval; ett avgörande och komplicerat beslut för många insekter, särskilt för generalister som kan utnyttja många växtarter, men inte alla. Som modelldjur använder han det egyptiska bomullsflyet, hos vilket han studerar dofters inverkan på beteendet vid värdväxtval. Kunskap om de mekanismer som styr valet av värdväxt ökar vår förståelse för ekologiska interaktioner, men kan också utnyttjas för bekämpning av skadegörare.
Marie Bengtsson:
Fängslande molekyler – feromoner och växtdofter
Marie Bengtsson är kemist och forskar om olika sorters doftkommunikation hos insekter. Feromoner är signalsubstanser, som insekter använder för att kommunicera med andra individer inom samma art. Kairomoner används för kommunikation mellan olika arter, till exempel de dofter som lockar en skadeinsekt att söka sig till en viss växtart eller planta. Denna kunskap används i utvecklingen av nya hållbara bekämpningsmetoder mot skadeinsekter inom jord- och skogsbruk samt trädgårdsnäringen.
Christer Bergsten:
Friska klövar ger klöver
Christer Bergsten har en bakgrund som praktiserande veterinär med kors hältor och välfärd i fokus. Hans forskning har resulterat i ny kunskap om bra djurhållning, ren miljö och friska klövar. Hans forskningsgrupp har utvecklat en djurvänlig, praktisk golvbeläggning, som revolutionerar kornas gångkomfort och klövhälsa.
Göran Birgersson:
Avslöjar doftspråket hos en parasitoid
Göran Birgersson är biolog och kemist och arbetar med insekternas kemiska ekologi. Fokus i hans forskning ligger på en av det svenska skogsbrukets viktigaste skadegörare, granbarkborren. Han är särskilt intresserad av parasitoider och andra naturliga fiender, vilka utnyttjar dofter för att lokalisera barkborrelarver under barken på angripna granar. Målet är att utveckla bekämpningsmetoder baserade på sådan kunskap.
Anders S. Carlsson:
Färsk olja ersätter fossil olja
Anders S. Carlsson är växtforskare med lipider, dvs. fetter och fettliknande ämnen, som specialområde. Han och hans kollegor undersöker hur oljebildningen i olika delar av växter går till, och speciellt vilken roll så kallade transkriptionsfaktorer har. De har visat att när en sådan transkriptionsfaktor aktiveras i normalt oljefria vävnader i tobaksblad eller potatisknölar, börjar dessa vävnader att producera olja. Sådan ny kunskap om växternas oljebildning kan bidra till att utveckla helt nya oljegrödor som kan hjälpa till att minska vårt beroende av fossil olja.
Caroline Hägerhäll:
Naturens former
Caroline Hägerhälls forskningsområde är landskapsarkitekturens miljöpsykologi. Hon intresserar sig särskilt för naturens former, dess speciella visuella uppbyggnad, och om dessa kan förklara en del av naturens positiva effekter på människors psykologiska och fysiologiska välbefinnande. Hon försöker utveckla ämnet teoretiskt, men har också målsättningen att ta fram kunskap som har stor relevans för landskapsarkitekturens praktiska tillämpningar.
Rickard Ignell:
Dofter får myggor att sticka
Rickard Ignell är kemisk ekolog och forskar om insekters, speciellt blodsugande insekter, doftigenkänning. Han arbetar mest med myggarter som sprider sjukdomar, t.ex. malaria och dengue. Han leder bland annat projekt där man försöker använda doftämnen för att styra t.ex. svidknott och malariamyggor.
Erland Liljeroth:
Hjälp till självhjälp mot växtsjukdomar
Erland Liljeroths forskning är inriktad mot ett långsiktigt hållbart växtskydd, med minimerad användning av bekämpningsmedel och minimerad miljöpåverkan. För att uppnå detta behövs kombinationer av åtgärder där man utnyttjar växtens egen förmåga till försvar och väljer odlingssystem som motverkar sjukdomars utveckling och spridning. Hans specialitet är inducerad resistens, som innebär att man stimulerar en växt genom att applicera ofarliga mikroorganismer eller ogiftiga kemiska ämnen som påverkar växtens signalsystem och aktiverar försvaret.
Marie Olsson:
Matkvalitet – en hälsofråga
Marie Olsson är växtfysiolog och hennes forskning rör kvalitetsaspekter och hållbarhet hos frukt, bär och grönsaker. Innehållet av ämnen med en positiv påverkan på människors hälsa, hur nivåer av dessa ämnen påverkas av olika faktorer, liksom kopplingen till den medicinska forskningen är i fokus.
Rodomiro Ortiz:
Fokus på grödornas genetiska mångfald
Rodomiro Ortiz forskning syftar till att ta fram förbättrade grödor genom ett hållbart utnyttjande av genetiska resurser. Han har arbetat med vitt skilda grödor, från majs, potatis och quinoa (mjölmålla) till banan, lingon och chilipeppar. Rodomiro Ortiz har arbetat i Syd- och Nordamerika, Asien, Afrika och Europa, ofta med frågor som rör jordbrukets roll i global utveckling. I förädlingsarbetet har han fokuserat på att tillvarata värdefulla egenskaper hos vilda växter och lantraser, med hjälp av både traditionella och nya molekylärgenetiska metoder.
Mattias Qviström:
Landskapet – spelplan för en hållbar utveckling
Mattias Qviström är landskapsarkitekt och forskar om stadsnära miljöer. Med stöd av landskaps- och planeringshistoria undersöker han hur planering för bland annat vägar, järnvägar och bebyggelse samspelar med landskapet, och hur vi kan utnyttja och förändra äldre strukturer för att bygga ett hållbart samhälle. Det kräver både insikter i landskapsteori och ett tvärvetenskapligt arbetssätt.
Li-Hua Zhu:
Genväg till ett hållbart jordbruk
Li-Hua Zhu är molekylär växtförädlare och i sin forskning tillämpar hon genteknik i växtförädling för att få fram lönsamma, hälsosamma och miljövänliga växter till odling. För grundstammar av äpplen och päron, handlar det mycket om att förbättra rotbildning och minska tillväxten. Egenskaperna hos oljeväxterna oljekål och fältkrassing förbättras för att de ska kunna producera industri- och matoljor åt industrin.
Inger Åhman:
Ta del av genrevolutionen
Inger Åhman tar fram kunskap och växtmaterial som kan utnyttjas i växtförädling för att få fram nya sorter av t.ex. korn, vete, raps och salix med bättre motståndskraft mot viktiga skadegörare. Metoderna som används är klassiska men med inslag av modern förädlingsteknik. Hennes forskning har bidragit till att utveckla salix till en modern bioenergigröda. Ett färskt lyckat resultat är en kornlinje med betydande bladlusresistens införd från vildkorn.
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar 10-12 april 2013
Pia Haubro Andersen:
Att överleva operationer
Pia Haubro Andersen är veterinär och forskare inom stordjurskirurgi. Hennes forskning handlar om smärta och inflammation i relation till kirurgiska sjukdomar hos häst och nöt. Hon undervisar även veterinärstudenter och utför kirurgiska ingrepp som en del i tjänstgöringen vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala.
Roger Andersson:
Nyttiga kolhydrater
Roger Anderssons forskning handlar om den kemiska strukturen hos polysackarider, framför allt olika typer av kostfiber. Utöver positiva hälsoeffekter har kostfiber också betydelse för teknologiska och sensoriska egenskaper hos vegetabiliska livsmedel. Vad Roger Andersson undersöker är sambandet mellan sådana effekter och de kemiska egenskaperna hos enskilda kostfiberkomponenter, som arabinoxylan, β-glukan, fruktan, cellulosa och resistent stärkelse.
Eva Axnér:
Kattforskning gynnar vilda kattdjur
Eva Axnér är veterinär och forskar på reproduktion och reproduktionsbioteknologi (assisterad fortplantning) hos tamkatter. Med ökad kunskap om tamkattens fortplantningsfysiologi och nya metoder som förbättrar kattspermiers överlevnad efter frysning och upptining, ökar chansen att lyckas med artificiella inseminationer – en kunskap som kan hjälpa både tamkatten och dess vilda släktingar.
Åke Berg:
Åtgärder som gynnar jordbrukslandskapets fåglar
Åke Berg är ekolog och forskar om jordbrukslandskapets fåglar och deras livsmiljöer. Hans studier visar bland annat att miljöersättningarna inom jordbruket hittills gett en begränsad effekt på den biologiska mångfalden. Han pekar också på en rad åtgärder som kan gynna jordbrukslandskapets mångfald och att dessa åtgärder bör följas upp på ett mer systematiskt sätt.
Riccardo Bommarco:
Insekter och andra kryp i lantbrukets tjänst
Riccardo Bommarco är agronom och forskar på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Han vill öka kunskapen om de så kallade ekosystemtjänster som nyttiga småkryp bistår lantbruket med. Han arbetar främst med insekter som pollinerar grödor eller äter skadegörare. Ett mål är att uppnå en god förvaltning av sådana nyttokryp, så att vi kan minska beroendet av närings- och växtskyddsmedel i hållbara och produktiva odlingssystem.
Lena Dimberg:
Havre – en hälsogröda
Lena Dimberg är växtfysiolog och forskar om havrens bioaktiva ämnen, fenoler som kan bidra till hälsoeffekter hos människor. Fenolerna utgörs främst av avenantramider, som är både antioxidativa och antiinflammatoriska. De förekommer endast i havre och finns i högre halter i fullkornsprodukter. Dessa fenoler tycks också skydda havreplantan mot svampangrepp.
Henrik von Euler:
Cancercellen – den biologiske anarkisten
Henrik von Euler är cancerforskare. Hans forskningsområde rymmer såväl jämförande molekylärgenetiska studier av tumörer hos hund och katt som utveckling av immunoterapi för malignt melanom. Han leder också stora internationella kliniska studier med nya cellgifter som har utvecklats för att optimera livskvalitet och tumörrespons hos sällskapsdjur med cancer. Han beskriver cancerceller som biologiska anarkister som vägrar inlemma sig i en organisms fungerande ordning.
Pär Forslund:
Populationers sårbarhet för miljöförändringar
Pär Forslund är ekolog och forskar om hur populationers tillväxt och utdöenderisk påverkas av miljöförändringar. Hans forskning har visat att olika arters känslighet för miljövariation och liten populationsstorlek beror på arternas livshistoria.
Jon Petter Gustafsson:
En markkemisk resa
Jon Petter Gustafsson är geovetare och forskar på geokemiska processer i mark, framför allt med avseende på metaller och fosfor. Han intresserar sig särskilt för hur metaller frigörs från olika markhorisonter och på så vis kan läcka till vatten. Jon Petter Gustafsson konstruerar också datormodeller, för att med hjälp av dem lära sig mer om de geokemiska processerna i marken.
Eva Hellmén:
Cancer och stamceller
Eva Hellméns forskning handlar om cancer i hundars juver, där tumörer med mycket olika egenskaper förekommer. Med hjälp av egna odlingar av tumörcellslinjer av olika ursprung utforskar hon tumörcellernas stamcellsliknande egenskaper. Målet är att förstå hur olika typer av bröstcancer uppstår, för att i slutändan kunna förebygga och bota denna svåra sjukdom.
Anna Jansson:
Hästar i arbete, utifrån deras förutsättningar
Huvudsyftet med Anna Janssons forskning har varit att öka kunskapen om hur träning och utfodringsstrategier påverkar tävlingshästens fysiologi, och att ta fram bättre skötselrekommendationer. Det hon framförallt har studerat är hur träning och skötsel påverkar hästens vätske- och elektrolytbalans, samt de positiva effekterna av att använda foderstater bestående av enbart gräs till hårt arbetande hästar.
Petter Kjellander:
Fästingar och rovdjur, men särskilt rådjur
Petter Kjellander är viltekolog och har arbetat med flera arter av däggdjur och fåglar. Mest av allt har han ägnat sig åt det som styr rådjursstammarnas upp- och nedgångar, dvs. faktorer som klimat, jakt, rovdjur och konkurrens om föda. Under senare år har han även ägnat sig åt fästingar, framförallt hur förekomsten av fästingburna sjukdomar påverkas av hur de vilda däggdjursstammarnas storlek varierar.
Maud Langton:
Maten sedd genom ett mikroskop
Maud Langton är civilingenjör och har med olika mikroskopitekniker undersökt vad strukturen på maten betyder för smak, konsistens och hälsa. Hon har bland annat koordinerat ett EU-projekt där matens mikrostruktur undersöktes i hela livsmedelskedjan, från sortval och odling till processning och hur människan tillgodogör sig näringsämnena.
Jane Morrell:
Högteknologisk fortplantning
Jane Morrell är veterinär och har under sin forskarkarriär arbetat med fortplantningsfrågor inom vitt skilda djurslag, från kor och silkesapor till bältdjur och fiskar. Hon började forska om könssortering av sperma, och har sedan dess arbetat med en rad bioteknologiska reproduktionstekniker. Vid SLU arbetar hon idag framförallt med att förbättra kvaliteten på spermier avsedda för artificiell insemination, vilket bland annat handlar om att minimera riskerna för smittspridning och antibiotikaresistens.
Anna Näsholm:
Värdet av genetisk variation hos husdjuren
Anna Näsholms forskning handlar om den genetiska variationens betydelse hos nötkreatur, får och häst och hur den kan nyttjas i hållbara avelsprogram och för bevarande av raser. Hennes forskning har visat att åtskilliga viktiga egenskaper kan förbättras genom avel. Resultaten tillämpas ofta i praktiskt avelsarbete, bland annat ett avelsindex för svenska nötköttsraser, där djurets genetiska värde när det gäller modersegenskaper, slaktproduktion och kalvningsförmåga är sammanvägda. I ett nytt projekt ska Anna studera hur utrotningshotade fårraser kan bidra med genetisk variation för framtida behov.
Thomas Ranius:
Artbevarande i fragmenterade trädlandskap
Thomas Ranius forskning handlar om hur skogsskötsel och naturvårdsåtgärder påverkar biologisk mångfald i trädlandskap på lång sikt. Kunskap om hur man bäst bevarar arter tas fram med hjälp av såväl landskapsekologiska studier i fält som utveckling av datormodeller. Arters överlevnad i fragmenterade landskap beräknas med hjälp av modeller som beskriver sannolikheter för utdöende och återkolonisation i enskilda livsmiljöer, och hur detta påverkas av vilka skötselåtgärder som vidtas i landskapet. Främst har han arbetat med arter som är beroende av gamla träd eller död ved.
Corine Sandström:
Det molekylära kolhydratspråket
Corine Sandströms forskning handlar om kolhydraters struktur och kemiska egenskaper, och hur dessa egenskaper påverkar interaktioner med andra molekyler. Med dessa kunskaper försöker hon sedan ta fram ”skräddarsydda” polysackarider med egenskaper som kan vara värdefulla inom livsmedels-, läkemedels- och bioteknikindustrin.
Anna Schnürer:
Bioenergi, biogas och biologi
Anna Schnürers forskningsområde är produktion av biogas genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material som matavfall och restprodukter från lantbruket. Hennes specialitet är det komplexa samspelet mellan de mikroorganismer, bakterier och arkéer, som krävs för att bilda biogas; vilka funktioner de har under produktionsprocessen, och vilka mikroorganismer och driftparametrar som krävs för en effektiv produktion av biogas.
Susanna Sternberg Lewerin:
Allvarliga djursmittor bara en flygresa bort
Susanna Sternberg Lewerin är veterinär och epizootolog och studerar såväl allvarliga smittsamma djursjukdomar som ännu inte har kommit hit, såsom mul- och klövsjuka, som sådana som finns i landet, såsom mjältbrand och salmonella. Med hjälp av denna epidemiologiska forskning kan hon och hennes kollegor föreslå de lämpligaste åtgärderna för att förebygga och bekämpa sjukdomsutbrott.
Jonas Tallkvist:
Transportörer styr omsättningen av skadliga ämnen
Jonas Tallkvist är toxikolog och forskar om hur olika skadliga ämnen som finns i föda och vatten tar sig in i kroppens celler på människor och djur. Tungmetaller och andra giftiga ämnen använder sig av speciella transportproteiner i tarmens slemhinna, samma mekanism som sköter upptaget av livsnödvändiga näringsämnen. Även i mjölkbildande celler finns det transportproteiner och vissa skadliga ämnen kan därför ansamlas i mjölken.
Harold Tvedten:
Med passion för klinisk kemi
Harold Tvedten är klinisk kemist/klinisk patolog inom veterinärmedicin, vilket innebär att han är specialiserad på prover av blod, andra vätskor och vävnader från sjuka djur och på de diagnoser som följer av provsvaren. Han kan mycket om analysinstrument som räknar och analyserar blodceller och är expert på olika blodsjukdomar. Han har också arbetat med datorbaserad undervisning av veterinärer och lär nu upp nya specialister inom sitt område.
Karin Wiberg:
Miljöföroreningars resor
Karin Wiberg är miljökemist och forskar på långlivade organiska miljöföroreningar. Hon är särskilt intresserad av att kunna spåra utsläppskällor och att öka kunskapen om hur föroreningar sprids och omsätts i naturen. Karin Wiberg vill också skapa nya effektiva verktyg för att identifiera tidigare okända kemiska miljö- och hälsorisker.
Cornelia Witthöft:
Folatrikare mat är målet
Cornelia Witthöft är nutritionist och har vitaminet folat som specialområde. Hon forskar bland annat om biotillgängligheten av naturliga folater jämfört med syntetisk folsyra. Hon undersöker också traditionella matberedningsmetoder, t.ex. i Egypten, och hur dessa processer kan ge en folatrikare mat.
Nya professorer 2012
Här presenteras de nya professorer som installerades år 2012 i Ultuna och Umeå.
- Presentationer - Professorsinstallationer 2012 (pdf, inklusive kontaktuppgifter)
Kort om professorerna som installeras i Umeå med installationsföreläsningar 11 maj 2012 (inklusive pressbilder)
Anders Alanärä:
Fisk – vårt nya husdjur
Anders Alanäräs forskningsspecialitet är fiskodling. Idag arbetar han främst med kompensationsodling av lax där målet är att producera smolt som har bättre förutsättningar att överleva efter utsättning i havet. Ett annat aktuellt område är fiskodlingens miljöeffekter i form av utsläpp av näringsämnen. Han undersöker förutsättningarna för odling av matfisk (röding) i norrländska kraftverksdammar, där utsläpp av näringsämnen har visat sig vara positiva för miljön .
Göran Ericsson:
Vilt, människa och samhälle
Göran Ericssons forskning fokuserar på naturresurserna och på brukarna. En huvudsaklig del är de ekologiska sambanden som ligger till grund för naturresursanvändning inom jakt, fiske, skogsbruk och friluftsliv. En växande inriktning är den forskning där gps-försedda djur följs för att man vill studera hur de störs av bland annat mänsklig verksamhet.
Birger Hörnfeldt:
Sorkar, pärlugglor och sorkfeber i naturens samspel
Birger Hörnfeldt är zoolog och arbetar parallellt med miljöövervakning, miljöanalys och anknytande forskning inriktad på sorkarnas populationsdynamik och deras betydelse i naturen. Sorkarnas samspel med pärlugglor och sorkfeber som kan smitta människor tillhör huvudspåren i hans forskning.
Magnus Löf:
Skoglig restaurering i teori och praktik
Magnus Löf är intresserad av skogarnas biologiska mångfald och deras roll i klimatarbetet. I sin forskning har han behandlat skoglig restaurering, vilket bland annat inbegriper omvandling av granplanteringar till ädellövskog. Merparten av forskningen rör idag sådd och plantering av ek och bok och går ut på att öka förståelsen kring hur frön och plantor kan skyddas mot rådjur, sork och insekter, samt förståelse kring interaktionen både mellan olika växter och mellan växter och djur.
Ulf Segerström:
Naturens egna arkiv gömmer mikroskopiska spår från förr
Ulf Segerströms forskning rör frågor om hur våra boreala skogar formats sedan den senaste istiden under inverkan av klimat, bränder och människans brukande av naturresurserna. Han arbetar främst med analyser av lämningar såsom pollen, kolpartiklar och andra växtdelar som bevarats i torv- och sedimentlagerföljder. Tillsammans med kollegor från andra discipliner har han kunnat ge en klarare bild av de tidigaste bosättningarna i norra Sverige och hur de påverkade vegetationen i landskapet.
Harry Wu:
En strategisk inriktning för svensk trädförädlingsforskning
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar 15 och 16 mars 2012 (inklusive pressbilder).
Jan Bertilsson:
Ensilage och raps ersätter importerad soja
Jan Bertilsson har varit verksam inom tillämpad husdjursforskning. Ett huvudspår har varit mjölkproduktion baserad på hemmaproducerat foder, mestadels i Sverige men på senare år även i utvecklingsländer. Produktionens inverkan på miljön är en fråga som kommit alltmer i fokus.
Johan Gabrielsson:
Vad gör läkemedlen med kroppen och kroppen med läkemedlen?
Johan Gabrielsson är apotekare och hans forskning handlar främst om metoder för mätning och karaktärisering av läkemedelseffekter i människa och djur. Han arbetar mycket med modellering, dvs. formulering av ekvationer som beskriver vad som händer med ett läkemedel i kroppen. Ett viktigt redskap är de biomarkörer som används för att påvisa biologisk respons på exponering för potentiella läkemedel.
Sara Hallin:
Mikrober får jorden att snurra
Sara Hallin är agronom och mikrobiolog och forskar på kväveomsättande mikroorganismer. Hon undersöker mikrobsamhällenas ekologi och deras reglerande roll för växthusgasutsläpp och för markens kväveläckage.
Lars Hennig:
Epigenetiken gör arvsmassan funktionsduglig
Lars Hennigs forskning handlar om de (epigenetiska) mekanismer som bestämmer när, var och hur olika gener är aktiva hos växter. Han är framförallt intresserad av växternas samspel med miljön. Ett forskningsområde rör de mekanismer som är inblandade i fenomenet vernalisering, som innebär att vissa växter måste gå igenom en köldperiod för att kunna blomma. I andra studier undersöker han de försvarsmekanismer som sätts igång vid angrepp av skadegörare.
Daniel Hofius:
”Självmord” och ”självätande” i växters försvar mot skadegörare
Daniel Hofius forskning handlar om samspelet mellan växter och deras skadegörare, och om växternas immunförsvar. Fokus ligger på de molekylära mekanismer som styr två viktiga komponenter i försvaret mot angripare: programmerad celldöd, som kan beskrivas som snabba lokala självmord bland celler, vilket stryper tillgången på levande vävnad för angriparen, samt autofagi (”självätande”), en process som bryter ned skadligt eller skadat cellinnehåll, och som antingen är en del i ett celldödsprogram eller bidrar till det grundläggande immunförsvaret genom att begränsa tillväxten hos sjukdomsalstrande mikroorganismer.
Rolf Johansson:
Arkitektens arbetssätt i fokus
Rolf Johansson är arkitekt och forskar om de miljögestaltande disciplinernas, speciellt landskapsarkitekturens, historia, teori och metod. Projekteringsprocessen, med dess inslag av utvärdering och kritik, är en viktig beståndsdel i hans forskning.
Claudia Köhler:
Fröer för framtiden
Claudia Köhlers forskning handlar om de (epigenetiska) mekanismer som bestämmer när, var och hur olika gener är aktiva under fröbildningen hos växter – de processer som leder till att det utvecklas olika celltyper, vävnader och organ. Hon har visat att fenomenet genomisk prägling, som innebär att vissa gener från en av föräldrarna stängs av, är betydligt vanligare hos växter än man har trott. I förlängningen kan denna typ av forskning hjälpa oss att öka fröstorleken hos odlade grödor. I andra projekt studerar hon den ”barriär” som gör det mycket svårt att föra över värdefulla egenskaper från vilda släktingar till grödor med högre kromosomtal.
Jan Lagerlöf:
Vård av markorganismer för hållbar markanvändning
Jan Lagerlöfs forskning handlar om markekologi i jordbruksmark, bland annat hur valet av brukningsmetoder påverkar art- och individrikedomen bland markorganismerna. I andra studier kartlägger han samspelet mellan markdjur och mikroorganismer. En angelägen fråga för lantbruket är hur vi kan dra större nytta av markorganismernas ekosystemtjänster, t.ex. genom att gynna organismer som äter upp eller konkurrerar med jordburna patogener.
Lena Lidfors:
Kalvars och minkars beteende utforskas
Lena Lidfors är etolog och har forskat om kors och kalvars beteende mot varandra, och hur inhysning och skötsel påverkar detta. Hon har också undersökt hur en berikad miljö påverkar försöksdjurs och farmade minkars beteenden och hur man kan utforma deras inhysning så att de kan tillgodose sina beteendebehov bättre.
Nils Lundeheim:
Svensk svinavel i ett hundraårigt perspektiv
Nils Lundeheim forskar om svinavel, med inriktning på att förbättra benstyrka, rörelseförmåga och hälsa. Han arbetar i nära samverkan med avelsorganisationer och andra intressenter och är ofta inblandad i tillämpade försök. En av hans stora utmaning är hur man ska bedriva avel för bättre grisöverlevnad.
Mikael Pell:
Samhällets organiska restprodukter – risk eller resurs i jordbruket?
Mikael Pells forskning handlar om hur åkermarkens mikrobiologiska funktioner påverkas då man tillför organiska gödselmedel och organiska restprodukter från samhället. Mikael Pell använder mikroorganismer som verktyg när han jämför olika restprodukter och gödslingsmetoder. Fördelarna med att återföra den värdefulla växtnäringen i t.ex. avlopp och hushållsavfall får inte åtföljas av en skadlig tillförsel av giftiga organiska ämnen och tungmetaller, eller ökade utsläpp av kraftiga växthusgaser som lustgas.
Lars Roepstorff:
Hästens rörelse i fokus
Lars Roepstorff är veterinär och forskar om hästens rörelseapparat. Genom biomekaniska studier utvecklar och utvärderar han objektiva metoder för klinisk undersökning av rörelseapparatens funktion, t.ex. vid hälta, rehabilitering eller ridning. Han forskar också om banunderlag för tävlingshästar.
Hans Ronne:
Modellorganismer i forskningen
Hans Ronne använder jästsvamp och muddermossa, Physcomitrella, som modellorganismer för att studera genuttryck, cellgiftsresistens, ämnesomsättning och åldrande. Han testar också nya molekylärgenetiska metoder för växter och har börjat arbeta med en liten alg som ny modellorganism.
Lennart Salomonsson:
Tvärvetenskaplig forskning för framtida produktionssystem
Lennart Salomonssons forskning handlar om människans allt intensivare markanvändning, och hur denna påverkar produktionen av ekosystemtjänster. I tvärvetenskapliga forskningsprojekt undersöker han hur system för skogs- och jordbruk kan utformas så att de både främjar produktion av livsmedel, virke och energi och stärker de livsunderstödjande processer som ekosystemen också tillhandahåller, och som vi ofta tar för givna.
Folke Sitbon:
Varför blir potatisen ibland giftig?
Folke Sitbon forskar om hur glykoalkaloider bildas i potatisen, som svar på stress i form av sår och ljusexponering. Dessa bittra försvarssubstanser kan ibland förekomma i för människa och djur giftiga halter. Folke Sitbon kombinerar molekylärgenetik och biokemi för att öka vår kunskap om glykoalkaloidernas biosyntes. Resultaten kan användas inom potatisförädlingen och vid efter-skördbehandling, och därmed få betydelse för kvalitet och livsmedelssäkerhet.
Richard Zuerner:
Sjukdomar vi får av djuren
Richard Zuerners forskar om zoonoser, dvs. djursjukdomar som kan överföras till människor. Fokus i forskningen ligger på karaktärisering av bakteriesjukdomar, vars praktiska tillämpning är utveckling av diagnosmetoder som gör det möjligt att följa smittspridning hos djur. I andra studier jämför han arvsmassan hos närbesläktade bakteriestammar för att kunna identifiera proteiner som gör att vissa stammar orsakar infektion, medan deras släktingar är harmlösa. Resultaten ökar vår förståelse av infektionsförloppet, och dessutom är proteinerna högintressanta som kandidater vid framtagning av vacciner.
Nya professorer 2011
Nedan presenteras nya professorer som installeras år 2011 i Ultuna och Alnarp (inklusive pressbilder).
Kort om professorerna som installeras i Alnarp med installationsföreläsningar 6 maj 2011.
Erik Andreasson:
Växtskydd mot stress
Potatisbladmögel är en av de mest förödande växtsjukdomarna i Sverige, och i världen i övrigt. Erik Andreassons forskning syftar till att förstå hur växter reagerar på angrepp av främst biotiska stressfaktorer, såsom bladmögelangrepp, och hur olika försvarssystem i växten kan samverka eller motverka varandra. Målen med forskningen är dels att förstå processerna, men också att hitta nya metoder för resistensförädling.
Kristina Blennow:
Uppfattningar och hantering av risk och förändring
Kristina Blennow är i grunden naturgeograf. Hennes forskning handlar om att förstå samspelet mellan människan och hennes omgivning, för att därigenom kunna stödja planering och beslutsfattande under osäkra och föränderliga förhållanden. Ett aktuellt forskningsområde är individers uppfattningar av klimatförändringarna och deras möjligheter till klimatanpassning. Hon använder sig av tvärvetenskapliga strategier med både empiriska metoder och datorsimuleringar, ofta i internationellt samarbete och i nära kontakt med avnämare.
Eva Johansson:
Multifunktionella grödor – framtidens lösning?
Eva Johansson är i grunden växtförädlare och hennes forskning handlar om nya och breddade användningsområden för jordbruksgrödor. Hon arbetar med både livsmedelsgrödor och grödor som ger bioråvaror som kan ersätta fossil olja. En bärande tanke är grödorna ska vara skräddarsydda för sitt användningsområde och att även restprodukternas fulla värde ska kunna tas tillvara.
Birgitta Rämert:
Växtskyddsstrategier i ett odlingssystemperspektiv
Birgitta Rämerts forskning handlar om olika sätt att minska problemen med skadegörare på trädgårdsväxter, framförallt genom att kombinera biologiska bekämpningsmetoder och utformning av odlingssystemet. Hon arbetar bland annat med odlingstekniska åtgärder, som växtföljd och såtid, men undersöker också hur angreppen kan minskas genom samodling av olika grödor. Grunden för forskningen är ofta biologiska och ekologiska studier av skadegöraren och dess naturliga fiender.
Tiina Sarap:
Tydliga idéer bär fram formen
Tiina Sarap är landskapsarkitekt och har ett särskilt intresse för gestaltningsprocessens tidiga skeden, dvs. då de bärande idéerna i ett koncept formuleras i bilder och ord som kan förankras hos uppdragsgivaren. Hon har varvat yrkesutövning i samhällsbyggande med undervisning, och i lärarrollen har hon bland annat strävat efter att utveckla undervisningsformerna.
Ingrid Sarlöv Herlin:
Gränsöverskridande landskapsforskning i en utmanande tid
Ingrid Sarlöv-Herlins forskning rör landskapsplanering, ett ämne som inte bara går över gränserna till olika närliggande discipliner, utan också berör de många intressenter som påverkas av beslut och landskapsförändringar. Hon har ett brett intresse som landskapsforskare, från landskapsekologisk planering till Europeisk policy, men är framför allt intresserad av hur landskapsplanering kan anta ett större helhetstänkande. Hon arbetar också med metoder och redskap som kan användas för att beskriva och värdera landskap och för att underlätta kommunikation mellan experter och användare. En sådan metod är landskapskarakterisering, ett systematiskt sätt att utan värdering beskriva landskapets karaktär.
Kort om professorerna som installerades i Uppsala med installationsföreläsningar 31 mars och 1 april 2011.
Lars Andersson:
Framgångsrika ogräs passar tiden
Lars Anderssons forskning är inriktad på ogräsens biologi och reglering. Han studerar framförallt hur enskilda arters groning och uppkomst är anpassad i tid och rum till klimat, väder och odlingsåtgärder samt hur dessa egenskaper styr arternas framgång som ogräs i olika typer av odlingssystem. Kunskaperna utgör en viktig bas i utvecklingen av resurseffektiva och miljövänliga regleringsåtgärder. Vi behöver dem också för att kunna förutsäga hur ogräsflorans sammansättning och ogräspopulationernas storlek kommer att påverkas av ett ändrat klimat eller ändrade odlingssystem.
Mikael Berg:
Virus som hotar vår välfärd
Mikael Bergs forskning handlar om att belysa och förstå hur virus fungerar, särskilt det samspel mellan virus och värd som ibland leder till sjukdom. En viktig aspekt är hur olika virus kringgår värddjurets medfödda immunförsvar. Det redskap han använder är viral genomik, som handlar om virusgeners funktion och evolution samt om värddjurets immunsvar. Målet är bättre kunskap om de mekanismer som gör det möjligt för virus att orsaka sjukdom, att ”lura” värdens immunförsvar och att utvecklas till nya pandemier.
Britt Berglund:
Mjölkkoavel med hållbarhetsperspektiv
Britt Berglunds forskning rör avelsmässiga aspekter på mjölkkornas hälsa, reproduktion och välbefinnande. Det har bland annat handlat om orsaker till den höga andelen dödfödda kalvar hos förstakalvande Holsteinkor och hur man avelsmässigt kan hantera detta. Hon forskar också kring förbättrade fenotyper som uttrycker en större andel av den genetiska variationen, såsom bättre mätegenskaper i aveln för tidig fruktsamhet, olika mått på energireserverna efter kalvning och hur de är relaterade till kons fruktsamhet och hälsa, samt möjligheter till individuellt anpassade kalvningsintervall.
Maria Ignatieva:
Hållbar landskapsarkitektur i globaliseringens tidevarv
Maria Ignatieva är landskapsarkitekt och i sin forskning kombinerar hon kunskaper inom urban ekologi, landskapsarkitekturens historia och hållbar design. Karriären inleddes med restaurering av blomsterterasser vid Peter den Stores palats i S:t Petersburg. Idag arbetar hon främst med uthållig stadsbyggnad i en globaliserad värld, med fokus på bland annat biologisk mångfald.
Dirk-Jan de Koning:
Konsekvenser av sekvenser i husdjursgenetik
DJ de Konings forskning handlar om att reda ut den genetiska bakgrunden till viktiga egenskaper hos lantbrukets husdjur. Den variation som finns mellan djuren, i fråga om en egenskap, kopplas till den variation som finns på DNA-nivå. En viktig del av de Konings arbete har bestått i utveckling av analysverktyg och försöksupplägg för sådana studier, liksom en ansenlig mängd faktiska dataanalyser.
Carl Johan Lagerkvist:
Vi och våra val: om preferenser, ekonomiska beslut och drivkrafter
Carl Johan Lagerkvist ekonomiska forskning spänner över ett brett fält inom områdena riskanalys, finansiering, diskret valanalys samt beteendeekonomi. Tillämpningarna finns i sammanhang som präglas av beslutsfattande och av policy, dvs. avsiktsförklaringar och riktlinjer som används av myndigheter, företag och organisationer för att styra beslut och uppnå önskade mål. Ekonomisk psykologi används för att förklara orsakerna till människors val, beteenden och beslut.
Lotta Rydhmer:
Nyttja eller utnyttja husdjuren? Avelsarbetet gör skillnad
En stor del av Lotta Rydhmers forskning och undervisning handlar om genetiska samband mellan produktionsegenskaper och egenskaper som är viktiga för husdjurens hälsa, reproduktion och välfärd. En hållbar utveckling innehåller miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter. Avelsarbetet är ett viktigt redskap för att nå ett mer hållbart nyttjande av husdjur. Det betyder t.ex. att suggor ska kunna producera tillräckligt med mjölk åt smågrisarna utan att förlora för mycket av sina kroppsreserver. Samarbete med forskare över ämnesgränser är en viktig komponent i detta arbete.
Birgitta Åhman:
Kunskap och verktyg för en uthållig rennäring
Birgitta Åhmans forskning handlar om renar och renskötsel. Inledningsvis var huvudfrågan hur svensk rennäring skulle hantera radioaktiva föroreningar i renens miljö efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Idag studerar hon renens näringsförsörjning och välfärd samt hur produktionen i rennäringen påverkas av skötsel, betesanvändning och yttre störningar.
Nya professorer före 2011
Läs om de nya professorerna från tidigare årtal.
Kontaktinformation