Studieteknik

När man sitter på en föreläsning och lär sig något nytt finns ca 25 % av kunskapen kvar efter ett dygn, om man inte stimulerar minnet. Alltså en rätt snabb utförsbacke.

En kort stund efter att inlärningen upphörde minns vi faktiskt mer än direkt efteråt. Då har hjärnan hunnit bearbeta den nya informationen och skapat sig en bild av vad den innebar. Det effektivaste är att den första repetitionen kommer redan då. Om vi inte repeterar glöms merparten av den nya informationen bort inom ett dygn.  

Är en metod där du får in flera korta, naturliga repetitionstillfällen och studerar effektivt under kursen gång. Du får även en effektiv lästeknik som du kommer ha nytta av även i yrkeslivet efter examen. Under rubriken "Under föreläsningen" ges tips på effektiv anteckningsteknik. Metoden tillämpas före, medan och efter en föreläsning.

Texten nedan varvas med filmer från KTH Learning Lab med Björn Liljeqvist. Läs både texten och se filmerna så får du helheten av 3-stegs metoden.

Björn Liljeqvist  ett känt namn på högskolor som KTH, Chalmers, Sahlgrenska akademin, Linköpings Hälsouniversitet och Karlstads universitet. Björn har bla skrivit boken ”Plugga smart och lär dig mer!”

Före  kursen

Vad handlar kursen om? Lära dig använda och hitta i boken, jämför innehållsförteckning  med läsanvisningar och kursplaneringen.

Före  föreläsningen

Vad handlar nästa dags föreläsning om? Skumma igenom kapitlet  i boken före föreläsningen så du har koll på vad det kommer att handla om (översiktsläsning). 

Björn Liljeqvist berättar om hur man översiktsläser och djupläser "Att läsa kurslitteratur".

Översiktsläsning

När du översiktsläser så läser du:

• Innehållsförteckningen till boken för att få en uppfattning om vad kursen handlar om.

Inför varje föreläsning läser du de kapitlet, eller kapitlena, som läraren har hänvisat till. Du inte hela texten utan endast:

• Introduktion/Inledning
• Sammanfattningar
• Rubriker
• Bilder, diagram och tabeller
• Faktarutor, övningar och frågor
• Markerad text
• Ordlista (begreppsordlista)

Under föreläsningen (Medan)

Har du översiktsläst före föreläsningen får du ett aktivt deltagande pga att du känner igen det som föreläsaren säger från det du läst i boken. Du lyssna aktivt och skriver inte enbart av allt som står på tavlan. Du är tillräckligt förberedd för att kunna ställa frågor under föreläsningen. Du följer med, dvs. du är på samma kapitel som läraren. Förstår du inte allt så oroa dig inte, förståelsen kommer!

Björn Liljeqvist berättar om vad man vinner på att förbereda sig före föreläsningen "Att studera med eller utan studieteknik"    

Anteckningsteknik

När du antecknar under föreläsningen lämnar du tomt på höger sida av blocket alternativt lämnar tomma rutor med jämna intervaller på lämpligt ställe i blocket. Efter föreläsningen fyller du på höger sidan eller i de tomma rutorna med komplettering från kurslitteraturen, tex: 

• Sammanfattningar - sammanfatta det du antecknat på föreläsningen och det du läst i boken.
• Figurer - förtydliga med figurer om du är visuell (läs under rubriken Lärstilar och VARK testet )
• Sidhänvisningar i boken - så du lätt hittar tillbaka till rätt kapitel i boken.
• Mindmap - ett bra sätt om du är visuell.

Använd också färger!

Björn Liljeqvist berättar om hur man antecknar effektivt "Att ta anteckningar".

Arbeta parvis

Det kan vara svårt att hinna lyssna och anteckna samtidigt. Om du inte hinner med så kan du samarbeta med en annan student – en av er antecknar och den andra person lyssnar. Turas om att anteckna respektive lyssna.

Efter  föreläsningen

Intensivläsning/djupläsning och repetition

• Om man arbetar parvis under föreläsningarna - gå gemensamt igenom anteckningarna så att den som lyssnat kan komplettera det skrivna materialet.
• Komplettera anteckningarna (inom 24 timmar för att inte glömma) – lägg till viktiga saker du läst i boken på höger sida eller i de tomma rutorna i anteckningsblocket.
• Lös uppgifter under kursens gång
• Förklara för andra, självförhör eller förhör studiekamrater
• Lös uppgifter utan fullständiga lösningar

Björn Liljeqvist berättar om hur man översiktsläser och djupläser "Att läsa kurslitteratur".

Sammanfattande anteckningar: gör din egen Studiedagboken eller Faktablad

Motivering till det viktigaste i kursen – var hittar man den?

• Sammanfatta det viktigaste du lärt dig under dagen. Skriv inte en hel bok!
• Skriv ner det du uppfattar som viktigaste, svåraste osv. Tänk "fusklapp".
• Bearbeta innehållet under kursens gång. Ta bort och lägg till.

Använd dina faktablad eller studiedagbok när du läser inför tentan.

Björn Liljeqvist berättar om hur man repeterar effektivt "Att repetera"  och hur man gör en "Studiedagbok".

En av de viktigaste färdigheterna som du skall lära dig under din utbildning är att på egen hand kunna urskilja, formulera och lösa problem. Det är självklart en nyttig förmåga oavsett vad man kommer att ägna sig åt i framtiden. Varje dag ställs vi inför olika problem av varierande svårighetsgrad som vi behöver lösa. Det gäller också inom din framtida yrkesbana. Därför är faktiskt ett av huvudmålen för högskoleutbildningarna att de skall lära ut problemlösning.

1. Vad frågas det efter?
   Definiera vilket det eftersökta problemet är och skriv ner det om du kan. Om du inte kan definiera problemet gå igenom punkt 2 och skriv därefter ner det eftersökta problemet.
2. Vad är givet i uppgiften?
   Inför lämpliga beteckningar på givna indata. Sortera kända variabler, villkor, formler osv. Bra beteckningar gör det lättare att formulera problemet, dvs punkt1, på ett begripligt sätt. Redan nu kan det vara idé att rita en figur, se punkt 6. 
3. Vad behöver du beräkna?
   Notera om det finns delresultat du först måste räkna ut för att kunna angripa det verkliga problemet.
4. Har du löst liknande problem tidigare?
   Tänk igenom uppgifter och exempel som du tidigare löst eller sett lösningar till.
5. Kan problemet förenklas?
   Om möjligt, dela upp uppgiften i mindre enheter. Jämför med vad du konstaterade i punkt 3. Även om man inte alltid vet hur man ska fortsätta kan nyckeln till att lösa problemet komma efter hand. Att börja räkna ut det man kan och tror sig behöva kan ge upphov till nya idéer.
6. Kan uppgiften förtydligas med figurer, diagram osv?
   Rita stort och tydligt på ett separat papper om du behöver göra figurer. Det är bättre att kasta pappret och rita en ny figur om så behövs än att börja sudda i dokumentet där dina viktiga beräkningar finns).
7. Är det möjligt att arbeta baklänges som en metod att lösa uppgiften?
   Vilka data/uppgifter behöver man ha för att beräkna det sista steget som ger lösningen? Hur beräknar man i sin tur dessa? Följ kedjan bakåt. Jämför med vad du konstaterade i punkt 3 och 5.
8. Är svaret och lösningen fullständig?
   Har du missat någon aspekt av frågeställningen? Fanns det information/indata du inte använde för att lösa problemet? Se isåfall till att du är övertygad om att just den informationen var överflödig innan du betraktar problemet som löst.
9. Verkar lösningen rimlig?
   Har du rätt enheter och proportioner på dina svar? Motivera dina svar i sådan utsträckning att utomstående med adekvata kunskaper kan förstå innebörden.

När du har kurslitteratur med mycket text kan det spara tid om du kan snabbläsa. Det går att fördubbla eller rentav tredubbla sin läshastighet utan att anstränga sig alltför mycket. Här följer några enkla övningar.

Snabbläsning - övning 1

Läs i fem minuter i din vanliga takt. Efter fem minuter markera i boken hur långt du läst.

Räkan antal ord på en snittsid.a

Räkna hur många sidor du läste.

Multiplicera antalet ord per sida med antalet sidor.

Tag antalet ord och dividera med 5 minuter.

Jämför ditt resultat med:

Under 125 ord/min – inte särskilt bra.

125-200 ord/min – under genomsnittet.

200-300 ord/min – genomsnittlig hastighet.

300-400 ord/min – över genomsnittet.

400-500 ord/min – bra!

Över 550 ord/min – mycket bra!

Vi tror att hjärnan måste läsa varje ord för att förstå därför fixerar vi också blicken på varje ord i en mening. Vi stannar även för länge vid varje fixering för vi tror att hjärnan behöver tid för att få in det som står.

Hjärnan är snabb, den kan registrera fem ord på en hundradels sekund och du kan fixera blicken på fem-sex ord vid varje blicknedslag utan att tappa förståelsen.

Färre fixeringar - övning 2

Avståndet till texten bör vara ca 45 centimeter.

Vinkeln bör vara 90 grader. Luta boken mot något så blicken faller vinkelrätt mot texten.

Läs i boken i fem minuter.

Tänk på att fixera flera ord åt gången, känn hur ögonen hoppar ett par gånger per rad utan att göra några tillbakahopp i texten.

När fem minuter har går markera i boken långt du läst.

Räkan antal ord på en snittsid.a

Räkna hur många sidor du läste.

Multiplicera antalet ord per sida med antalet sidor.

Tag antalet ord och dividera med 5 minuter.

Jämför ditt resultat med:

Under 125 ord/min – inte särskilt bra.

125-200 ord/min – under genomsnittet.

200-300 ord/min – genomsnittlig hastighet.

300-400 ord/min – över genomsnittet.

400-500 ord/min – bra.

Över 550 ord/min – mycket bra.

Visuell guide - övning 3

Använd en penna eller fingret.

Försök att öka takten genom att föra pennan eller fingret snabbare.

När fem minuter har går markera i boken långt du läst.

Räkan antal ord på en snittsid.a

Räkna hur många sidor du läste.

Multiplicera antalet ord per sida med antalet sidor.

Tag antalet ord och dividera med 5 minuter.

Jämför ditt resultat med:

Under 125 ord/min – inte särskilt bra.

125-200 ord/min – under genomsnittet.

200-300 ord/min – genomsnittlig hastighet.

300-400 ord/min – över genomsnittet.

400-500 ord/min – bra!

Över 550 ord/min – mycket bra!

Några sammanfattande råd gällande studieteknik

• Läs igenom kursplanen innan kursen startar för att få en bild av kursmålen. Man får då information om innehållet och vad man förväntas kunna när kursen är genomförd.
• Ta reda på vad som kommer att tas upp vid en föreläsning. Detta framgår ofta av schemat på kurshemsidan. Titta igenom aktuell kurslitteratur i förväg så att du bekantar dig med ämnet.
• Anteckna vid föreläsningar.
• Gå igenom anteckningarna direkt efter en föreläsning, gör kompletteringar där det krävs.
• Prata med dina kurskamrater. Hur har de uppfattat föreläsningen?
• Planera dina studier. Bestäm dig i förväg för hur mycket du ska studera under en dag/vecka. Gör ett schema och planera även in pauser. Glöm inte att även planera in tid för annat än studier, t ex träning.
• Skriv ner anteckningar under tiden som du läser kurslitteraturen, då kan det vara lättare att behålla koncentrationen.
• Läs igenom anteckningarna med jämna mellanrum under tiden som kursen pågår. När man repeterar blir det lättare att komma ihåg innehållet.
• Hitta de studierutiner som passar dig bäst. Välj en studiemiljö där du kan sitta ostört. Läs längre texter på tider när du är utvilad.
• Motivationen är viktig när man studerar. Vad är ditt mål med studierna? Fundera kring hur du kan använda kunskaperna från kursen i ditt framtida arbete.
• När kursen är avslutad kan du göra en egen utvärdering. Vad har varit bra respektive mindre bra med min studieteknik? Vad kan jag göra bättre till nästa kurs?

Föreläsningar om studieteknik arrangeras på olika SLU-orter under läsåret.